Denna vecka fortsatte de flesta tävlingarna som vanligt, men The Voice UK hade sin stora final. Trots att den var pampig och välsjungen så var den ett enda stort antiklimax. Som jag skrev förra veckan har deltagarna haft alldeles för lite tid på sig att kunna berätta sina personliga och musikaliska berättelser. Därmed har inte tittarna kunnat bli så pass investerade i deltagarna att de kommer att stötta dem även efter tävlingen.
Det är därför tävlingens två tidigare vinnare Leanne Mitchell och Andrea Begley har försvunnit i glömska. Det är synd då The Voice UK i år har ryckt upp sig rejält tack vare Kylie Minogue och Ricky Wilson som nya coacher. Men så länge de har så få liveshower kommer publiken aldrig lyfta fram en vinnare som håller som artist i längden. Hoppas de skärper sig nästa säsong.
I övrigt får ni inte missa Amy Purdy i Dancing With the Stars som dansade en fantastiskt vacker dans i specialgjorda protesben. Den kommer få dig att gråta!
The Voice UK
Jamie Johnson: Missing You (4:e plats)
Inte alls överraskande att Jamie kom sist i finalen. Han sjunger bra, så klart, men känns inte särskilt spännande och appellerar inte lika starkt till de konservativa målgrupper som uppenbart röstar i tävlingen.
Christina Marie: The Power of Love (Delad 2:a plats)
Jag trodde att Christina skulle vinna då tekniskt duktiga, men förfärligt anonyma, sångare ofta gör det i denna tävling. Och visst sjunger hon fantastiskt, men jag känner ingenting. Jämför med The X Factor UK-vinnaren James Arthurs version av samma låt så märks skillnaden. Den bubblar över av känsla.
Se även hennes version av Fix You.
Sally Barker: Both Sides, Now (Delad 2:a plats)
Åh, Sally! Jag har älskat henne genom hela tävlingen och hade hoppats hon skulle vinna. Hon sjunger så självklart lätt och lyckas fylla varje låt med klass och känsla.
Se även hennes version av Dear Darlin'.
Jermain Jackman: And I Am Telling You (Vinnare!)
Jag tycker att Jermain har en fantastisk röst, men herregud vad mossig han gör sig. Att vräka ur sig en kompetent version av totalt söndersjungna And I Am Telling You visar på en bra coverartist, men ingen artist. Jag har ingen som helst aning om vem han är varken som person eller sångare. Han kommer tyvärr var bortglömd innan nästa säsong kör igång om ett år.
Se även hans version av Wrecking Ball.
The Voice USA
Sisaundra Lewis vs Biff Gore: It's a Man's Man's Man's World
Wow och satan i gatan! Detta är en av en mäktigaste battles jag har sett i någon The Voice-version. Så mycket rå power från båda håll, men till slut blåste Sisaundra Biff av scenen och gick välförtjänt vidare.
The Voice of Ireland
Jay Boland: Say Something
Jag är ju helt övertygad om att Jay kommer att vinna hela tävlingen med sin pojkbandsapproach. Det här är inte den bästa versionen av låten jag hört, men ändå fin och välsjungen.
Mariah Butler: Crazy
Mariah har lyckats med sin musikaliska berättelse. Hon gör countryfierad poprock och gör det utmärkt. Det kan ta henne långt.
De åkte ut:
Ciara Donnelly: I Bet You Look Good on the Dancefloor
Laura O'Connor: Dirty Diana
Emma Walsh: Go Your Own Way
Dancing With the Stars
Amy Purdy
Jag blir så oerhört rörd av den här dansen. Visst, den jobbar ju övertydligt med att dra i hjärtsträngarna, men det funkar. Så vackert.
Meryl Davis
Inte bara var det fantastiskt att i introt få se bilder på hur Meryl och Charlie startade dansa isdans ihop för 17 (!) år sedan, utan Meryls dans var sedan så elegant och vacker att den förtjänade 9:or i betyg.
Den åkte ut:
Billy Dee Williams (på grund av skada)
American Idol
Jessica Meuse: Blue-Eyed Lie
Jessica sjunger den egenskrina låt hon auditionerade med och den är ju fantastisk. Den framhäver hennes röst och personlighet perfekt. Kan Jessica kanske till och med vinna?
Jena Irene: Rolling in the Deep
Att ta en åt som har sjungits till döds i sångtävlingar och lyckas göra en helt unik och otroligt välsjungen version visar på riktigt artisteri. Älskar Jena!
De tre var i botten:
C.J. Harris: Soulshine
Malaya Watson: Ain't No Way
Sam Woolf: Lego House (Åkte ut, men räddades av domarna)