1. Nybyggarna (Kanal 5 kl 20)
I Storbritannien exploateras samhällets mest utsatta i Benefits Street, med fokus på bidragsberoendet. I Sverige är vi inte riktigt där än. Det närmaste vi kommer är Lyxfällan, med människor som inte längre kan betala sina räkningar, och Nybyggarna, med människor som gett upp och blivit hemlösa. Jag har lite svårt för det förenklade »tough love«-budskapet och tv-uttrycket som detta kan ta sig, och jag reserverar mig för exploaterande metoder, men kan samtidigt inte låta bli att känna tacksamhet och uppskattning för att även genomkommersiella tv-kanaler ser potential i att med seriös empati och social medvetenhet berätta svåra, oförställda livshistorier som griper tittarna och ger förståelse för utsattas situation, både praktiskt och emotionellt.
Det är i detta Nybyggarna gör allt rätt – i att bemöta och skildra deltagarna som människor och inte som missbrukare.
Nybyggarna både går och når längst. Anders Öfvergård, »Arga snickaren«, letar upp hopplöst hemlösa och hjälper dem, i samarbete med kollegerna från sitt produktionsbolag Skare samt rehab- och arbetskooperativet Basta, att bygga sina egna hus i Nykvarn utanför Södertälje. De som deltog förra säsongen är kvar som faddrar i år, och Anders själv är alltså både byggarbetsledare och socialarbetare med en rätt suverän närvaro. När han i kvällens avsnitt på Sergels torg halar in hårt missbrukande Abdi, hemlös sedan 16 år, står han och kameramannen hjälplöst paralyserade kvar ute på Plattan medan Abdi går in och snor parfym på Åhléns, springer uppför trappan för att hitta köpare, och får några hundralappar till öl och tabletter. »Fan vad jag var nervös vet du, tänk om jag skulle åka fast när Arga Snickaren är med…« säger han efteråt och Anders Öfvergård svarar med verbal tough love. Några minuter senare ser vi Abdi på plats i byggteamet medan hans rum på boendet börjar tapetseras.
Och det är här Nybyggarna gör allt rätt – i att fokusera på människorna och deras personligheter, inte på deras missbruk.
Man undrar förstås, inte minst med tanke på diskussionen om exploatering som uppstod under första säsongen, hur iscensatt det är. Men engagemanget känns raktigenom äkta, formerna underbyggda och långsiktigheten genomtänkt. Basta har suveränt rykte och är nog den bästa tänkbara partnern för projektet. Visserligen vet man att chansen att fortfarande vara drogfri fem år efter drogfri missbruksrehabilitering bara ligger runt 10 procent (för heroinister), men å andra sidan är ett eget hem den enskilt viktigaste faktorn för att förebygga återfall.
För övrigt har Anders Öfvergård här funnit det fulländade utloppet för sitt Arga snickaren-manér. När han blir så där stressat upprörd igen så förstår man varför. Det står så mycket mer på spel nu.
2. Fittstim – min kamp (SVT1 kl 21)
Jösses vilket drag i debatten efter förra avsnittet, vilken vi ju följde upp här på TVdags i morse. Själv måste jag säga att jag tycker programmet är rätt okej. Belinda Olsson ger sin subjektiva syn och ger om inte annat ett rätt suveränt underlag för diskussion – och kanske, dessvärre, för en backlash. Men min elvaåriga dotter vet betydligt mer om feminism nu än för ett par veckor sedan, även om jag hoppas att min frus och mina kompletteringar i familjediskussionen i tv-soffan vägde lika tungt som Belindas snabba, förgrovade budskap.
3. Debatt (SVT1 kl 22)
Det är otroligt. Var hittar Debatt-redaktionen alla dessa knäppgökar? Som farbrorn som i »debatten« om feminism förra veckan påminde om att »kvinnor och män har funnits i 2 000 år«. Inte ens kreationister är så kortsynta utan drar åtminstone till med 6 000 år.
(Disclaimer: Egentligen är såklart Femmans En clown till kaffet »bäst i kväll« jämte Nybyggarna – men det tyckte jag förtjänade ett eget inlägg.)