Innehåller spoilers för Girls, säsong 4, avsnitt 1, Iowa.
Hannah Horvath förnekar sig inte. Till och med när hon är harmonisk är hon lite självgod och omogen.
Mot sina föräldrar: »Även när det kanske inte verkade som att ni stöttade mig så vet jag att ni gjorde det på ert sätt…« Ja för gud förbjude att de skulle ifrågasätta vissa av dina livsval.
Mot Adam: »Det är ett jobb, man måste ju jobba.« Jo, visst, det kan du ju säga nu när du har de närmaste åren uppbundna och säkrade och inte måste tänka eller anstränga dig själv; typ i största allmänhet.
Både stora svepande drag och små pytteskisser. Inget händer samtidigt som man kan räkna upp en massa faktiska händelser. Och jag både stör mig och gillar det på en gång – vilket väl är lite grejen med Girls.
Säsongstrailrar lovar en Hannah framöver som både hoppas på mycket och är obekväm i Iowa.
Första avsnittet av nya säsongen kändes lite grann som, kanske inte mitten av en säsong så mycket som mitten av en shoegazerfilm? Både stora svepande drag och små pytteskisser. Det känns som att inget händer samtidigt som man kan räkna upp massa faktiska händelser. Och jag både stör mig på det och gillar det på en gång – vilket väl är lite grejen med Girls, men jag kan verkligen inte bestämma mig för om det var ett bra eller dåligt avsnitt.
Jag gillade till exempel:
- Speglingen mellan Shoshannas, Hannahs och Marnies skeva relationer till sina mammor, subtilt belyst i små repliker från de senare. (»You don't need fries« är fyra ord som säger väldigt väldigt mycket från en viss sorts mamma.)
- Överhuvudtaget Shoshannas scener i det här avsnittet, både med föräldrarna och med Ray.
Gillade inte:
- Bitchig bög med väldresserade mimosa-bruttor och överdrivet välformulerade dissningar. Har vi inte kommit längre än den figuren?
- Marnies sammanbrott och känslighet. Gjorde vi inte det förra säsongen?
Kan inte riktigt bestämma mig:
- Natasha Lyonnes cameo som sur dotter, märkligt spelad i en sån karikatyr att jag väntade mig att hon skulle dra av sig kepsen och skrattande erkänna att det var ett skämt. Typ.
Slutligen:
Jag fick verkligen behärska mig för att inte använda en skärmdump på Marnie som blir motorbåtad mellan skinkorna som toppbild till den här texten. Det var så frestande.
Det är annars intressant att diskussionen kring den scenen har kommit att handla mycket om huruvida anilingus är chockerande eller inte, samt förstås allt överflödigt sexande i Girls, när jag tänker att det var en av ganska få sexscener i den här serien som är ganska motiverad i handlingen. Dels den obekvämt roande »I love this«/»I love you too«-replikväxlingen, och dels att Marnie får se Desi kyssa sin flickvän med en mun som nyss varit någon helt annan stans. Samt, om man ska vara lite elak, kontrasten mellan deras väna singersongwriterpersonas och vad jag tror ändå ska läsas som typ »smutsigt« sex som vi eventuellt ska anta att han inte har med tjejen han faktiskt gillar på riktigt. (Jämför Hannah och Adam som har ganska snällt sex eftersom de är ihop på riktigt nu och han har upptäckt det här med Känslor, ställt mot tidigare säsonger.)
Fan. Var Lena Dunham smart och subtil där utan att jag märkte det? Eller är det jag som är pretentiös kulturkritiker som vill läsa in undertext där ingen finns?
Girls har haft säsongspremiär i kväll på C More, Filmnet och HBO Nordic.