Jag är alltjämt enormt kluven inför Nathan For You, Nathan Fielders succéserie på Comedy Central, i vilken den kanadensiske komikern ger sig ut i verkligheten, påstår sig vara näringslivs- och PR-expert och »hjälper« riktiga företag med katastrofala affärsidéer och idiotiska marknadsföringskampanjer.
Det är ett slags absurd parodi på makeoverprogram, av den typen där en auktoritär guru, till exempel Gordon Ramsey, kommer in och med några enkla knep styr upp en illa skött business. Nathan For You älskas av till synes alla mina kompisar och det har gjort Fielder till något av ett fenomen inom genren deadpan/cringe/skämskudde-humor.
Fielder ser ut som en blyg 14-åring som klätts upp i finkostym och tvingats till uppträdandet av sina föräldrar.
Programmet är ofta påhittigt och smart, men jag tycker också det genomsyras av en cynisk människosyn – humorn slår ofta neråt mot personer utan möjlighet att värja sig, som pressade småföretagare som lockas av uppmärksamheten och inte förstår att de utsätts för satir. Jag får känslan att producenterna aldrig funderat på vem vi egentligen skrattar åt, på vems bekostnad skämten görs, och det är ett problem för mig. Jag inser dock att jag är i minoritet – många älskar upptågen, programmet har fått stor uppmärksamhet för några av sina PR-kupper, och Comedy Central har redan beställt en tredje säsong av programmet.
När Key & Peele, Stephen Colbert, South Park och de andra mest kör på autopilot är Nathan Fielder genuint minnesvärd och originell.
Det råder dock inga tvivel om att Nathan Fielder som person är väldigt rolig. Ett utmärkt exempel på det är i Comedy Centrals senaste julspecial, The All-Star Non-Denominational Christmas Special, där han står för den absoluta höjdpunkten i en annars ganska ljummen kavalkad av nygjorda sketcher från humorkanalens olika program. När Key & Peele, Stephen Colbert, South Park och de andra mest kör på autopilot är det i stället Fielder som gör ett genuint minnesvärt och originellt inslag – utan koppling till hans program, enkelt och kort, men rikt på nyanser och komisk fingertoppskänsla: en smäktande julduett mellan Fielder och franska superstjärnan Marion Cotillard:
Kontrasten mellan Fielders stela, nervösa falsksång – han ser ut som en blyg fjortonåring som klätts upp i finkostym och tvingats till uppträdandet av sina föräldrar – och Cotillards självklara pondus och karisma är otroligt underhållande, lika delar pinsamt, fängslande och roligt.