»Porslin svarar inte när man pratar med det.«
»När man är gammal räknar man inte med att någon ska hälsa.«
»Det finaste ljudet i världen är när telefonen ringer hemma hos en ensam människa.«
Fredrik Wikingsson har just gjort sitt efterlängtade sommarprat. Det där som varit ett internt skämt i radarparet sedan Filip singulerades ut till äran förra sommaren. Ska man prompt jämföra ser rollerna ut som de brukar: Filip, anekdotiskt kåserande med förkärlek för trassliga livsöden och skadade själar. Fredrik, mer eftertänksam och rak med starkare koppling till popkulturella referenser. Men för båda lyser den igenom: dragningen till Berättelsen. Berättelsen i alla dess former, i stort och smått, bara den säger något. Om livet. Och kan föras vidare. Som Fredrik så krasst konstaterar: inte förrän det kan räknas som »innehåll« klarar han att uttrycka sin kärlek och tacksamhet till farmor Kerstin.
Nästa Filip & Fredrik-produktion ska handla om äktenskapsproblem. Under hösten ska duon flytta in hos par och ge samlivstips. Förlåt, men vilken urbota torftig idé.
Kanske är det krasst, men inte desto mindre vackert. Hyllningarna kommer att virvla länge än, främst för att det är ett utomordentligt skickligt formulerat sommarprat med ett måhända lättsålt, men övermannande genuint framfört budskap.
Det har annonserats att nästa Filip & Fredrik-produktion ska handla om äktenskapsproblem. Under hösten ska duon flytta in hos par och ge samlivstips. Förlåt, men vilken urbota torftig idé. Visserligen vet jag få tv-producenter med lika hög lägstanivå, så de kan säkert göra något av detta också, men tillåt mig tvivla. Nej, varför inte ta vid där Wikingssons fina Sommar slutar? Ta fasta på respekten för äldre som de båda så övertygande gett uttryck för och samtidigt rida på de känslovågor som nu rullar genom Sverige?
Tänk ett UR:s VeteranTV fast i F&F-kostym. Gärna självupptaget, med inslag av egna funderingar kring åldrande, eftermäle, livskvalitet, samhällsansvar och ungas historielöshet. Eller ett program om relationen mellan barnbarn och far- och morföräldrar? Kanske ett där man konfronterar den som ringer för sällan tillsammans med den som väntar för ofta. Eller steget längre: ett nutida Kan du vissla, Johanna där man sammanför förebildslösa ungdomar med familjesaknande gamla. Morfar, möt ditt barnbarn. Barnbarn, möt din morfar. Jag skulle titta.