I dessa högljudda Facebook-tider då inläggsmajoriteten består utav duktiga tråkigheter, politiska korrektheter och en massa tomt heja-heja-ryggdunkande känns cynismerna från FX Louie som medicin för själen. Här finns nämligen modet att tala om det andra väjer för. Ett jobbigt sanningstyckande som befriar snarare än fjättrar. Som i senaste avsnittet, Elevator Ride Pt 1, och då specifikt den scen som fått namnet »The fat lady rant«.
Louie handlar om myran i maskineriet: människan. Hur vi i stället för att leva våra liv gör vårt absolut bästa för att överleva våra liv.
I det här redan klassiska avsnittet icke-dejtar Louie den överviktiga Vanessa (Sarah Parker). Mot en fond av klassiska New York-miljöer talar de om allt mellan himmel och jord. Kemin finns definivt där men när samtalet glider in på dating krossas »myset« och tonen förvrängs. För de som älskar Louie är det här inget märkvärdigt, serien har aldrig varit intresserad av ett konventionellt berättande, mer ett udda, obehagligt »what if«-tänk, ett renande med smärta. Som i det här fallet: »Try dating in New York in your late 30's as a fat girl…« säger Vanessa, och Louie svarar: »You're not fat.«
I vilken annan serie hade det setts som en komplimang men här leder det till en slagkraftig krigsförklaring mot alla män som hatar övervikt... feta kvinnor. Typiskt för Louie, den tvingar oss att ifrågasätta sociala normer och värderingar tills den fullkomligt krossar de rotade argument vi levt med så länge och som cementerats av allsköns förljuget tv-slask.
När Louie dementerar Vanessas kommentar ljuger han henne rakt upp i ansiktet. En lögn som kan översättas med: »Jag är inte attraherad av dig för att du är fet.« En lögn som aldrig annars genomskådas, för att varken lögnaren eller den som blir ljugen för vill det.
Louie petar i alla dessa sår och för upp det fula till ytan. För det är först då vi kan börja om. Humanismen tar vid när såret varat klart. Det är en hjärtskärande scen som slutar i ett ömt handhållande. Fortsättning fortsätter förhoppningsvis.
Det som skiljer säsong 4 av Louie från de tidigare är annars avsaknaden av humor. Det är inte roligt längre, inte som det var förr. Louie i dag kan mer jämföras med en felaktigt (negativt sett) ställd cancerdiagnos, en turbulent, avig svart humor. Ingen punchline, bara den ena sorgliga detaljen staplad på den andra.
Louie handlar om myran i maskineriet: människan. Hur vi i stället för att leva våra liv gör vårt absolut bästa för att överleva våra liv. Vi kravlar över hinder efter hinder för att slutligen ge upp. Vägen mot döden är vad livet går ut på och Louie, det apartas väktare, reflekterar våra mödor och besvär ur en sanningsmärkt lupp. Fruktansvärt bra är det, men roligt? Man skulle kanske kunna säga att det här är framtidens humor.
Louie sänds på amerikanska FX och finns i iTunes USA-butik.