Eftersom Kjell Häglund har semester den här helgen så har jag fått den stora äran att publicera veckans lista.
1. Person of Interest (CBS)
I en intervju med sajten io9 säger Person of Interest-skaparen Jonathan Nolan (Christopher Nolans bror) att serien alltid har handlat om artificiell intelligens. Nolan, AI, Jim Caviezel (som jag har gillat sen Frequency, en dramathriller för hela familjen – jag har fortfarande inte sett Jim som Jesus i Mel Gibson-rullen…) och Michael Emerson (Alla gillar väl Benjamin Linus?). Klart jag var med på tåget. Avsnitten har inte alltid hållit toppklass, det blir minst sagt tjatigt med veckans brott, för många veckans brott blir det. Men så kommer ett avsnitt om ramberättelsen och de är så bra att jag absolut inte har kunnat hoppa av.
Jag misstänker att det var nedläggningshotet som fick Nolan att slänga in jycken i mixen.
Serien har – om jag förstår rätt – varit på håret att läggas ned både efter säsong 1 och 2 men hänger fortfarande kvar. Jag drog på munnen när hunden Bear gjorde entré i serien eftersom jag nyligen sett dokumentären Beroende av tv-serier, där någon berättade att publikmätningarna sköt upp som en raket när det dök upp en hund i slutet av pilotavsnittet av The Fugitive-serien. Jag misstänker att det var nedläggningshotet som fick Nolan att slänga in jycken i mixen. Kanske var det vovven som fick serien att hänga kvar… Serien lyftes sen ytterligare när John Nolan (bröderna Nolans skådespelande far) kom in som antagonisten Greer.
I säsongsavslutningen som gick i USA i veckan så går de all in på ramberättelsen. Jag ver vet inte vilken av dem i ordningen. Personligen gillar jag att de har betat av flera, andra skulle kanske kalla det taffligt manusarbete… Tokgillar också allt med säsongsavslutningen. Att Shaw och Reese teamar upp med Hersh, att Shaw åker för att rädda Root, Samaritans infografik, Vigilance-maskerna, musikvalet: Radioheads Exit Music (For A Film). Ja, allt!
2. Game of Thrones (HBO)
Från att ha börjat med att lol-tittat på Game of Thrones under säsong 1 så känns det som veckans höjdpunkt. Apropå lolandet: Jag var tvungen att se om från början när jag märkte att jag tittade mer på tv:n än på telefonen. Jösses, vad underbart det var att se Mark Gatiss (uttalas Gejtis, tydligen) i rollen som dryg bankir i stället för som dryg statstjänsteman i Sherlock. Inte förrän drakarna dyker upp inser jag hur mycket jag gillar drakar. Strålande bra CGI! Jag har precis börjat gilla Oberyn (kanske var det mansgriskommentaren: »And did you? [Shae: Did I what?] Fuck him [Oberyn pekar på Tyrion] like it was his last night in this world?«) men inte lika mycket som Anna-Karin gillar karln. Jag hoppas att både Rob Brydon och Steve Coogan lär sig att härma Tywin till nästa säsong (om det blir en till säsong) av The Trip: »No, he will be punished accoringly!« Tywins dryga kommentarer med tillhörande tonfall är alltid bra tv. I morgon blir det duell!
3. Kobra – Malik Bendjelloul-special (SVT)
Veckans avsnitt av Kobra är en hyllning till hastigt avlidne Oscarregissören – och före detta Kobra-medarbetaren – Malik Bendjelloul. De visar Persbrandts dansvideo, en hommage till Fat Boy Slim-videon (där Christopher Walken dansar) till Weapon of Choice. Den geniala Kobra-vinjetten i en enda tagning och mycket mer. Ni måste se!
4. 24 (Fox)
Det är klart att Michael Wincotts hacker skulle vara ett rövhål. Ingen kunde tro något annat – men fan, vad irriterande det var. Men vad som irriterande mig ännu mer var scenen i tunnelbanan där antagoniskbruden smetade blod i ansiktet på sig själv och skrev att det var Jack. Jag vet att jag sparkar in en helt öppen dörr här men jag hatar verkligen det tilltaget. Missa inte Caroline Hainers artikel om avsnittet.
5. Mad Men (AMC)
Jag har sett att folk är kritiska till säsongen hittills men fattar ingenting av kritiken. Jag tycker att säsongen gör allt rätt. Scenerna med Ginsberg skrämmer skiten ur mig men känns ändå genuina. Kanske är det för att jag inte vill att Mad Men ska ta slut som jag inte vill att de ska försöka börja knyta ihop säcken? Som it-kille så blev jag så klart eld och lågor när datorn kom in på kontoret. Jag vill att Don ska ro hem IBM-kontot. Snälla?
6. Silicon Valley (HBO)
Jag trodde aldrig att Silicon Valley skulle vara för mig men oj, vad fel jag hade. Curb stomp-scenen har Magnus Blomdahl redan skrivit strålande om och just den scenen var den solklart bästa i veckans avsnitt. Skrattade inombords åt skämtet med hacker-Carver. Ryktet han hade var bara fejk för att dölja att han var ett totalhaveri till programmerare. Jag är ganska säker på att det finns många sådana verkliga händelser. Carver, alltså: Först dryg som få för att sen regrediera till bebis. Otroligt roligt!
7. Gomorrah (Sky Italia)
Att fingra på telefonen medan man ser på tv har blivit en folksjukdom. Men att göra det medan man ser tv-program från länder som pratar ett språk man inte förstår är icke-kompatibelt, till min besvikelse. För när jag ser första avsnittet av Gomorrah känns det som att det skulle ha räckt långt att lyssna utan att se. Jag blev inte så drabbad att jag orkade bry mig. Men skam den som ger sig – efter att ha tittat intensivt under två hela avsnitt så var jag fast i storyn om camorran. HBO har hunnit släppa fyra avsnitt och nu väntar jag med spänning på nästa. Jag måste få veta hur det går för maffiabossen Pietro Savastano, hans vidriga son Genny och min (och säkert allas) favorituppkomling – den »odödlige Ciro«.
8. Penny Dreadful (Showtime)
Att True Detective – eller kanske i första hand – House of Cars-trenden med skådespelare som i första hand är kända från vita duken gör tv fortsätter. Penny Dreadful är gravt förenklat en skräck-deckare med Eva Green, Timothy Dalton och Josh Hartnett i huvudrollerna. Och vilken överraskning att Josh Hartnett skulle klä så bra i rollen som revolverman. Jag tokälskade Wilda western-scenen som ledde över till sexscenen (nåja) där Josh Hartnett fortfarande var iklädd showmustaschen. Att Timothy Dalton gör sig strålande som äldre man, inklusive mycket snyggt skägg överraskar mig mindre. Eva Greens coola uppenbarelse är magnetisk. Har hon varit bättre? Men – det blir lite för mycket skräck för mig. Jag vet, jag vet, Penny Dreadful-genren är och ska vara klassisk skräck. Vad jag menar är att jag har ett svårt förhållande till skräck. Nu för tiden gillar jag skräck och i synnerhet klassisk skräck, jag menar – Frankensteins monster! – men eftersom jag är ensam i familjen om att gilla skräck så det blir svårt att pressa in i tv-schemat. En längre Penny Dreadful-text, signerad Magnus Blomdahl, publiceras i morgon.
9. Svett & Etikett (SVT Flow)
Löpning. Finns det någonting tråkigare man kan utsätta sin kropp för? Sannolikt ja, men ändå ligger löpning däruppe i toppen både för mig och Kalle Zackari Wahlström. Kan ändå inte låta bli att känna ett träningssug, precis som jag skrev i min text om programmet. Men – jag har inte börjat än. Nästa vecka, kanske?
10. Trädgårdsmåndag (SVT)
Alla anledningar till att Trädgårdsmåndag är med på listan finns i min förra text om programmet.