Året var 1986 och jag skulle träffa min dåvarande flickvän på T-centralen. Eftersom det var 200 år sedan så fanns det inga smartphones eller andra mobiltelefoner heller (som vanliga dödliga hade råd med eller orkade lyfta). Jag gick in i Konsumbutiken som på den tiden fanns vid uppgången till Vasagatan. Jag hade åratal tidigare varit hookad på Spindelmannen men helt slutat läsa serier några år tidigare.
När jag fick syn på omslaget till X-Men-tidningen med omslaget till vänster så var jag fast i serietidningsvärlden i många år. När ryktena började gå om att den ramberättelsen skulle komma som film så tog jag det lilla lugna och mindes när James Cameron ryktades ha en Spindelmannen-film i pajpen i slutet av 1980-talet eller om det var i början av 1990-talet. Skit samma, det blev inget.
Nu är dagens snart här när X-Men: Days of Future Past verkligen är en dag i det framtida förflutna. Min inre 10-, 20-, 30- och yttre 40-åring jublar. Måtte detta bli superhjältefilmen to rule all superhjältefilmer, The Avengers inräknad.
Om du ska på förhandsvisning: Pssst, ta med mig!