I kväll, eller rättare sagt i eftermiddag, är det premiär för Vikingshill, en ny dramathriller på SVT Play. Serien bygger på Reservoir Hill, en framgångsrik TV-film från Nya Zeeland, och handlar om en tjej som flyttar och börjar i en ny skola och upptäcker att hon ser precis ut som en annan tjej som försvann spårlöst fem månader tidigare. För manus står Jonna Bolin-Cullberg, som bland annat skrivit manus till förra årets Mördaren ljuger inte ensam – och till Skilda världar! – och regissör är Tord Danielsson, som skapade Den sista dokusåpan.
Ljus- och färgsättningen och efterbearbetningen gör att allt känns lite urlakat och drömskt, förstärker känslan av osäkerhet och förvirring.
Redan från början blir jag nyfiken på hur formatet ska funka – åtta tiominutersavsnitt ger väl någon dryg timme att utveckla förloppet på, om man räknar bort för- och eftertexter, men det är alltid en särskilt utmaning att berätta något i korta upphackade delar. Inledningen gör mig definitivt sugen på att se vad som händer, men jag undrar ju hur de ska hinna både bygga upp spänningen och knyta ihop säcken på ett tillfredsställande sätt.
Det är snyggt gjort. Ljus- och färgsättningen och efterbearbetningen gör att allt känns lite urlakat och drömskt, förstärker känslan av osäkerhet och förvirring. Ibland är det nästan på gränsen till drömsekvenskänsla, och frågan är om det inte kunde varit nästan mer obehagligt utan fullt så mycket blåtoning, men det är ju ett beprövat recept.
Manuset känns lite lagom svenska-tonåringar-pratar-stolpigt-och-truligt (och de vuxna är inte nödvändigtvis så mycket bättre), men jag uppskattar att SVT fortsätter att producera olika sorters format och innehåll för olika sorters plattformar. Det är när de vågar sånt som det ibland blir helt fantastiskt. Det är inte alltid lätt att göra nya versioner av etablerade historier – men om det blir bra så fick ju faktiskt Reservoir Hill en uppföljare…