Jag har förutspått doom and gloom ett tag nu. Som att något sorgsamt legat och grott hela den här säsongen av Girls. När vi nu är framme vid säsongsfinal hoppas jag på samma gång att jag får rätt och att Lena Dunham med manus-crew hittat ett sätt att ro något lyckligt i hamn utan att tumma på rimlighet.
Kanske skulle en säsong i diasporan göra både serien och Hannahs karaktär gott.
Det ska dock sägas att Adams syster var den sista jag trodde skulle bli lycklig när den här säsongen började. Men med det sagt känns det någonstans oerhört passande. Att hon och Hannahs pundargranne funnit varandra. Som att två av seriens mest perifera karaktärer funnit varandra i sina respektive dysfunktionella gränsland.
Att Hannah kommer in på grad school i Iowa känns så förvirrande. Som att Iowa aldrig kan bli ett nytt Portland och hur den här serien inte skulle tåla uppbrottet med Bushwick. Eller? Kanske skulle en säsong i diasporan göra både serien och Hannahs karaktär gott.
Jessas utbyten med konstnären från Marnies galleri känns som den dramaturgiska höjdpunkten för hela hennes historia. Som att hon äntligen fått ta form i förhållande till något konkret. Utan att det översköljts av en tsunami av bitter ironi. I stället med ett gastkramande vrål av dödsångest.
Shoshanna förtjänade verkligen ett bättre öde den här säsongen. Från att ha varit seriens underliggande solsken har hon sugits ner i ett mörker av ensamhet och vilsenhet. Att det hålet slutade vid misslyckade studier och en kniv i ryggen från en vän kändes lite oförtjänt. Förhoppningsvis kommer en intressant historia om upprättelse byggas från den djupa avgrunden.
Lite som resan Marnie gjort den här säsongen. Åtminstone emotionellt. För även om Marnies historia varit rätt trist har den åtminstone haft en utvecklande framåtrörelse. Med Ray som trappsteg och gitarrmannen som slutsteg. Att hon tog sig dit genom att gå bakom ryggen på folk lär betala sig. Kanske dyrt, och då menar jag inte konfrontationer vid handfatet.
Visst kändes väl i slutändan Hannah och Adams snack som ett farväl? Som att Adam en gång för alla förklarade att det inte är tänkt att bli dom. Det kändes i alla fall så. Lite sorgligt, lite som att något är förbi. Åtminstone i sin nuvarande form. För när Adam frågade om inget någonsin kunde vara lätt med Hannah var det som en deklaration att deras förhållande mest varit en kamp. Ett testamente över att det kanske är dags att ge upp. Så tolkade jag det.
Ibland får man inga lyckliga slut. Och ibland är det för det bästa.
Tänkte ni också på att...
... Hannahs föräldrar såg mer kissnödiga än lyckliga ut när de fick nyheten om Iowa?
... Elijah rättmätigt visade att shorts verkligen funkar med kavaj och skjorta.
... Adams brittiska accent helt plötsligt kändes superbra och superrimlig?
... det inte direkt kändes jättespännande att avsluta säsongen med en låt av Sean Penns brorsa, Michael Penn.
Girls finns hos HBO Nordic, C More och Filmnet, nya avsnitt varje måndag.