Sara: Fint avsnitt. Jag är rätt förtjust i såna här extralånga, välgjorda specialavsnitt med starkt fokuserat storydriv. Det blir som en film mitt i serien – minns till exempel sjätte säsongspremiären av House, det fantastiska tvåtimmarsavsnittet från mentalsjukhuset. Och även The Walking Dead har haft liknande specialare tidigare, ofta lyckade. Det enda som talar emot detta Morgan-avsnitt är väl egentligen tajmingen. Visst har vi tidigare efterlyst lugnare tempo, men allt man vill veta nu är ju hur det går för vårt kärngäng.
Stefan: Ja, sååå besviken att man inte fick något nytt om hur det gått för Rick och Glenn.
Daniel: Det känns väldigt typiskt The Walking Dead att göra så här, brukar de inte göra någon sådan här avbrytare nästan varje säsong?
Sara: Jo. Jag minns Carol-och-Daryl-avsnittet till exempel, ett av de bästa!
Björn: Blev jätteglad över att äntligen få veta hur Morgan blev så sansad. Det var skönt att Per (var det väl?) skrev förra veckan att det skulle bli ett Morgan-avsnitt.
Stefan: Ja, lite förberedd var man ju. Men varför extra långt?
Daniel: De tyckte väl att det förtjänade att dras ut lite extra. Och visst var det ett bra och mycket välgjort avsnitt, precis som Sara skrev. Men jag får tyvärr erkänna att jag är rätt ointresserad av Morgan. Tycker hans mystiska persona alltid känts lite konstlad.
Fire, walk with me!
Sara: Jag tyckte nog att han förkroppsligades lite här. Men det bästa med avsnittet var väl ändå John Carroll Lynch som Eastman. Spännande casting!
Björn: Tvärtom för mig, har varit förtjust i honom hela vägen (eller nästan i alla fall). Håller med, vilket härligt skådespeleri från John Carroll Lynch.
Stefan: Typiskt Morgan ändå att vara skulden till Eastmans död. Hur mycket ska han ställa till med?
Björn: Gillar honom, även om jag mest minns honom som en av de mesta läskiga i Zodiac.
Daniel: Jo, det var bra och oväntad casting, och visst gav det Morgan lite mer stadga i personligheten. Där är jag med. Men … nej, vet inte, tycker han och hans fightingpinne är lite trista.
Sara: Eastman, vilket namn för övrigt. »Vad ska vi kalla den här mannen som lär Morgan österländsk filosofi? Hmm, vet inte… Vad ska vi hitta på…«
Daniel: Haha.
Sara: Mina gamla Aikido-vänner tycker nog det var ett trevligt avsnitt. Mycket reklam för Aikido! (Själv var jag en ju-jutsu-typ).
Björn: Har alltid gillat sådana pinnar, men vad heter pinnarna?
Stefan: Kul att han satt infängslad och försökte bryta sig ut när dörren hela tiden var öppen. Var han inte sur innan blev han det då.
Björn: Det var bäst, Stefan.
Stefan: Och Eastmans sorgsna blick när tavlan gick sönder, som han sen försökte laga… Fint ögonblick!
Björn: Fint skildrad återhållsam vrede där också.
Sara: Var uträttade Morgan sina behov egentligen? Såg ni någon hink eller så därinne?
Skitsnack…
Daniel: Jo, det var en blå hink som man såg i början.
Sara: Ah.
Daniel: Fast jag vet inte, den ser ju iofs mest ut att ha varit till för att tvätta sig, ligger ju en tvål där också.
Björn: Han fick nog göra allt i hinken.
Sara: Kombinerad potta/handfat. Myspys.
Daniel: Tvätta sig och bajsa. Yummy.
Björn: Haha.
Sara: Han hade iofs inte ätit på ett tag, de kanske inte har så mycket tarmruljans.
Daniel: Verkar ju som att Eastman körde rätt mycket GI eller rentutav LCHF med honom också, han fick ju bara kött och grönsaker.
Sara: Var det inte falafel?
Stefan: Inget kött, han var ju vegis.
Daniel: Ja, just ja. Jag fick för mig att det var biffar och tomater.
Stefan: Falafel och oat meal burgers.
Sara: »Kom in så får du falafel«, det var kul. Inte vad man väntar sig direkt kanske.
Björn: Gott med falafel!
Stefan: Morgan var inte så förtjust i falafel, han åt ju bara ett par tomatskivor.
Björn: Gillade geten.
Sara: Stackars lilla geten.
Veckans get.
Björn: Såg ni att Steven Yeuns namn inte var med i vinjetten?
Sara: Nej, noterade inte det.
Björn: Det kan fortfarande bara vara för att jävlas med publiken.
Sara: Vi vet ju att han ska vara med, på nåt sätt.
Stefan: Äsch, Glenn lever. Ju mer man tänker på det, desto självklarare är det.
Björn: Men vill gärna se det. Särskilt efter senaste Homeland-cliffisen… Så ni gick inte all in på aikido och sajnade upp er på kvällskurser?
Daniel: Om man kollar på casten i de olika avsnittens listningar på iMDb så är han inte med i det här, däremot i nästa men inte nästnästa, och därefter står han listad igen åtminstone två-tre framåt. Men jag vet inte hur långt fram de har exakta listningar, eller om det bara är säsongslistning.
Sara: Jag är skeptisk till hela Glenn-grejen. Mest till att han skulle kunna överleva på något realistiskt sätt. Så räddar de honom blir det en naggning i trovärdighetskanten. Kluvna känslor. Men det pratade vi så mycket om i förra cirkeln så vi kanske bör släppa det. Rätt brutal scen med Morgan och pappan och sonen i skogen förresten. Liten chock när man var van vid pacifist-Morgan.
Björn: Verkligen, man fick Fifty Shades of Morgan. Från »Kill me!« till att ha en husdjurs-wolf, för att han inte vill döda längre.
Sara: »Stupid name, that's dangerous, you should change that.« Hahaha.
Björn: Haha, otroligt bra dialog!
Stefan: Men det där tjatet om »I clear«. Han är allt lite jobbig, Morgan.
Sara: Vad kommer hända med fång-vargen då? Verkade inte vara någon mysig typ. Man såg hur han övervägde olåsta-dörren-tricket och sen ba »nej, här behövs nog nyckel«.
Björn: Precis, han kommer ju »vända«. Men när!?
Daniel: Mitt huvudproblem med avsnittet den här veckan var prologen och framförallt epilogen i nuet. Morgan tappade ju all trovärdighet nere i den där källaren. Har han alltså gett sig fasiken på att omvända en av Wolves-killarna mitt i pågående kris? Och HUR kan han tro att det ska gå att omvända den där slajmkillen? What Sara said. Han känns inte som någon vidare människokännare.
Stefan: Haha, inte det minsta.
Sara: Som dessutom var biten? Eller? Slajmkillen med dåliga tänder alltså. Jag tycker nog ändå att det lutar åt att Morgan börjar vackla i sin »all lives are sacred«-grej.
Daniel: Såg det inte mer ut som ett skärsår?
Björn: Jag tyckte att Morgan reagerade som att W-killen var biten.
Sara: Jo. Han kanske ville fejka bett för att verka ofarligare. Ett infekterat sår är väl ingen höjdare heller, men han kan nog överleva ett tag.
Stefan: Ja, någonting kommer i alla fall att hända där nere i källaren. Och inte kommer det vara något trevligt.
Sara: Kanske kommer han åt prästen? *hoppas*
Papercut?
Björn: Ser ut som ett skärsår.
Daniel: Jo.
Stefan: Jag blev lite nyfiken på den där haltande killen och ryggsäckstjejen i skogen. Hur har de klarat sig så länge? Och hur ska det gå för dem? De verkade för trevliga för skogspromenader i zombieskogen.
Sara: Ja, oj. Vilka rådjur på hal is. Håller tummarna för dem.
Daniel: Vad var det de gav Morgan förutom konservburken?
Sara: En patron?
Daniel: Jag tyckte det såg ut som en sprättad kula. Eller ja, patron. Men varför?
Sara: Jag tänkte att de bara gav bort vad de hade, som vid ett rån, för att han skulle låta dem gå.
Björn: Och slutet – »Open the gate!«
Daniel: Men gällande det här med »Open the gate«. Hur var det nu – Morgan var först ute med Rick & Co vad, och sprang sedan tillbaka till Alexandria och hjälpte till, och nu kommer resten av gänget tillbaka. Eller? Och om så är fallet – alltså att Morgan först var där ute – varför har han inte sagt något till invånarna om vad som är på gång? Varför lallar han bara runt i källaren med sin W-kille?
Stefan: Han clearar.
Sara: Stack han innan horden svängde av? Så han tror att de håller på att leda bort den, att de är långt borta vid det här laget. Har inte heller tidslinjen hundra klar för mig.
Daniel: Jag minns inte. Är det inte så så beter han ju sig helt bananas.
Stefan: Ja, han stack nog innan. Han blev lite sur på Rick har jag för mig.
Björn: Det känns som man borde kolla första avsnittet igen för att se när vad hände.
Sara: I nästa veckas avsnitt bör vi i alla fall få några stora svar.
Stefan: Ja, då måste vi ju få se hur det går för Rick och Glenn. Men den allra största frågan får vi nog aldrig svar på: Vad Daryl gjorde på sin lilla utflykt.
Daniel: Ja, kom igen nu, vi vill se Glenn vinka.
Björn: Vi vill faktiskt se Glenn vinka.
Stefan: Absolut!!
Sara: Cut to nästa avsnitt: flashbackavsnitt med bara Glenn och Maggie som gullar med varann.
Daniel: Men det där med Daryl, var det inte bara att han först stack för att han tyckte att han borde hjälpa Rick, men till sist insåg att det var bättre för laget som helhet om han fullföljde den ursprungliga planen, och därför återvände?
Björn: Bra, Daniel. Så var det nog … men vem kommer rädda Rick? Är inte det Morgan? Så tänker jag.
Stefan: Morgan räddar Rick… hur då? Det vill jag se!
Daniel: Jag tror att Rick ligger lågt inne i husbilen och att horden bara passerar efter att ha bankat sig trötta mot den.
Sara: Han såg verkligen uppgiven ut.
Björn: Morgan var inte med i förra avsnittet, han lättade från Alexandria i andra avsnittet. Han hör Rick – som hoppat upp på taket av winnebagon – och går dit och mörsar zätan. Häpp!
Sara: Ja, vad var det för klantmove att inte ta hjärnan på honom efter strypningen? Amatör!
Stefan: Veckans zombie: Sonen som Morgan dödade.
Björn: Ja, bras-zombien eller han som bet Eastman:
Bite me, veckans zombie.
Björn: Om ni blev pepp på The Art of Peace så finns den här:
The Walking Dead visas på Kanal 9 söndagkvällar kl 22. The Walking Dead-cirkeln är tillbaka nästa vecka.