![](http://tvdags.se/blog/wp-content/uploads/2015/10/mof-1356x514.jpg)
Även om Stockholm filmfestival ryckt upp sig vad gäller höstligt mysrys – missa inte Can Evrenols Baskin till exempel – så är Monsters of Film fortfarande festivalen som äger. I år visar man tjugosju långfilmer och nio kortfilmer. Det kanske låter »nja«, men ser man till filmerna de faktiskt visar så är det ett fullkomligt förkrossande bra program de fått ihop. Dessutom bjuds det på seminarier – bland annat Mörkrets dragningskraft som modereras av mig själv – och regissörsbesök. Här kommer fem rullar du absolut inte får missa:
1. Martyrs
Att göra om Pascal Laugiers becksvarta ångesthyllning är ju så klart dömt att misslyckas. I min värld finns det bara en Anna, en Lucie och ett Seppuku Paradigm. Till och med Gus Van Sant var på mindre hal is när han hög på alla möjliga droger – någon annan förklaring finns ju inte – fick för sig att förgripa sig på Hitchcocks Psycho. Men ändå, nyfikenheten har mig i sitt grepp. Vi snackar ju ändå Blumhouse Productions – Sinister, Insidious och The Purge – och årets sturskaste tagline: »The Ultimate Horror Movie«. Och detta kommer från två, relativt okända, bröder vid namn Kevin and Michael Goetz. Hur vågar de?
2. German Angst
Herre Satan! Jörg Buttgereit gör film igen! Vet ni inte vem det är så kan ni börja med att Googla: Corpse Fucking Art. Fast inte på jobbet kanske. Jörg Buttgereit är sammanfattningsvis mannen som gett världen filmer som NekRomantik, NekRomantik 2 (Return of the loving dead), Der Todesking och Schramm. 1993 slutade han dock med att göra film och blev istället legend på heltid. Tills nu. I German Angst gör han comeback tillsammans med Andreas Marschall och Michal Kosakowski. Vrålsnyggt, mörkt och tänkvärt. Men framför allt: tyskt.
3. Love
Jag har inte sett Gaspar Noés senaste ännu, men ser fram emot att avnjuta den tillsammans med macka och kaffe på Bio Rio. Får Noé till blandningen provokation/kärlek så kan det här bli riktigt bra. Om inte, så, ja det blir ju i alla fall sex i 3D. Dessutom lär det inte bjudas på så många fler möjligheter att se den på bio.
4. Spring
Justin Benson och Aaron Moorhead har bara varit filmiskt aktiva i ca fem år men redan gjort tre av mina favoritfilmer: Resolution, Bonestorm (V/H/S Viral) och nu Spring. En erotisk, romantisk monsterfantasi som mot alla odds – pojke flyr från polisen till Italien, träffar flicka, turistflanerar, dricker vin och hånglar till vågornas brus – lyckas förföra. Otroligt vacker, snygg och mystisk. Nu var det ett år sedan jag såg Spring och jag kan fortfarande gå och dagdrömma om vissa scener. Eller om att vara tjugo år och tågluffa. Spring är ett romantiserande över den vemodiga ungdomen och på förhand dödsdömd kärlek. 2015 är året då Justin Benson och Aaron Moorhead kommer sluta göra indie och bli anställda av Hollywood.
5. Deathgasm
Ibland säger en trailer mer än tusen ord och en titel en hel bok … med ord. För det blir lätt fel när man ska beskriva det fantastiska med en film som Deathgasm. Jag menar, en film om en hårdrockare som öppnar Helvetets portar genom att spela riktigt, riktigt ond musik, för att sedan tvingas bli Evil Dead-Ash och monstermangla sig igenom resten av filmen. Suck, vem vill se något sådant?
Monsters of Film pågår i Stockholm mellan 27 oktober och 1 november. Biljetter köper du här.