Kip Andersen var en sådan typisk person som vi alla är lite till mans, som fick miljöpanik av något vi läst eller sett (i hans fall klimatögonöppnaren En obekväm sanning) och därför började med att slaviskt sopsortera, ta kortare duschar, byta ut glödlampor till lågenergi, ta cykeln i stället för bilen och så vidare… Så postade en kompis en artikel som förändrade allt. Den handlade om hur kött- och mejeriindustrin är skyldig till mer utsläpp än samtliga transporter i hela världen.
Hur många lampor man än byter ut, hur mycket man än separerar det där lilla plastfönstret i kuvertet från själva pappret i sorteringen kan man aldrig göra lika stor skillnad som om man skippar köttet.
Andersen började göra fler efterforskningar och upptäckte till exempel att för det vatten som gick åt att ta fram en enda cheeseburgare var lika mycket som om han skulle ta en dusch i två månader. Hur många lampor man än byter ut, hur mycket man än separerar det där lilla plastfönstret i kuvertet från själva pappret i sorteringen eller köper ekologiska jeans kan man aldrig göra lika stor skillnad som om man skippar köttet.
Varför hade han inte hört mer om det här? Han var ju medlem i en massa miljöorganisationer? Men på deras hemsidor pratade man om avgaser, olja och »fracking« – vedervärdiga ting, men som ändå bleknar i jämförelse med den helt sinnessjuka påverkan som köttindustrin har på miljön. Varför driver de inte kampanjer om att folk måste sluta äta kött? När kött- och mejerikonsumtion enligt alla rapporter är främsta anledningen till att regnskog huggs ner, djurarter massutrotas, utsläpp sker, haven dör och så vidare?
Där tar dokumentären Cowspiracy avstamp. Kip Andersen åker land och rike runt och intervjuar expert efter expert, läser rapporter och tvingar fram svar på frågan »varför vågar ingen tala om att köttindustrin är det enskilt största hotet mot vår jord just nu?«. Klart att den enorma köttlobbyn är en skurk, men nästan mest fokuserar Cowspiracy på miljöorganisationerna – varför framhålls lågenergilampor, köpa ett träd och så vidare som en lösning på miljöproblemen, i stället för att kritisera storskalig djurhållning?
Jag fattar att det tar emot att se en dokumentär med ett budskap man antagligen inte alls vill höra. (Svaret är ju att vi alla borde bli veganer, för att det kanske skulle kunna rädda vår jord från undergång.)
Det är mängder av fakta men superpedagogiskt presenterat – jag ville ta anteckningar bara för att kunna rabbla upp inför skeptiska köttivrare.
Men snälla, orka ändå. Jag lovar – den är inte så jobbig att se! Det är en sådan där relativt lättsam och personlig amerikansk dokumentär ni vet, som vi är vana vid från Michael Moore, där man följer en trevlig person vi kan identifiera oss med. Det är mängder av fakta men superpedagogiskt presenterat – jag ville ta anteckningar bara för att kunna rabbla upp inför skeptiska köttivrare. Man lär sig massor. Det är spännande och ibland till och med lite roligt.
Cowspiracy kunde produceras med hjälp av en crowdfundingkampanj, den har ett år på nacken, men i dag släpps den på Netflix över hela världen, den är omklippt och har fått Leonardo DiCaprio (som producerat flera dokumentärer om miljö) som exekutiv producent.
Det är 76 dagar kvar till klimatmötet i Paris. Världsberömda restaurangen Noma i Köpenhamn berättade i dag att de under vår och sommar enbart kommer servera vegetarisk mat. Som vi kunde berätta förra veckan ska SVT komma med ett nytt matprogram, fritt från kött och mejeriprodukter. Det är på gång. Börja med att våga se Cowspiracy!
Cowspiracy har premiär i dag på Netflix.