För första gången sedan 1940-talet har en filmkamera släppts in i svenska rättssalar. SVT:s nya dokumentärserie Domstolen – friad eller fälld? vill visa hur den svenska rättvisan fungerar innanför dörrarna. Kan vi lita på det svenska rättssystemet och får alla samma rättshjälp?
Domstolen är min före detta hemmaarena. Jag jobbade som domstolssekreterare i nästan 20 år innan jag skolade om mig till systemadministratör (it-kille, ni vet). Det som visas upp i programmet är självklart långt ifrån allt som domstolen gör, inte ens en bråkdel av det som allmänheten märker av domstolsarbetet skildras i programmet. Mer om det senare.
Mårten Schultz får se upp, det finns en ny tupp i hönshuset.
I första avsnittet får vi träffa Lennart som har haft sin husbåt ankrad i Årstaviken, nedanför Södersjukhuset. Detta ogillades av Stockholms Stad, som polisanmälde honom för tjuvankring. Lennart slåss för sin sak ända upp i Hovrätten.
Tempot är långsamt rakt igenom första avsnittet. Stundtals är berättandet så långsamt att det känns som om vi får uppleva den svenska byråkratins malande kvarnar i realtid. Men det gör ingenting, det långsamma tempot bidrar i högsta grad till programmets autenticitet. Berättarrösten försöker på ett enkelt sätt guida oss igenom rättsprocessen och även om det blir lite väl förenklat emellanåt – och mot slutet rentav fel (men jag tar det i kommentarerna eftersom det är en tokspoiler) – så tror jag att det blir på lagom lekmannanivå. Förutom berättarrösten kommer Mikael Mellqvist, lagman på Gotlands tingsrätt, in med jämna mellanrum. Han berättar bland annat hur svårt det här med juridik är:
»Det vore helt orimligt om domstolens domar alltid var helt korrekta och att alla som blev fällda för brott i domstol också var skyldiga. Det vore helt orimligt att nå 100 procent, det kan man inte göra i en mänsklig verksamhet. Men vi ligger nära.«
Stundtals är berättandet så långsamt att det känns som om vi får uppleva den svenska byråkratins malande kvarnar i realtid.
Om man kollar upp Mellqvist ser man en färgstark figur som inte är särskilt omtyckt av Sveriges Advokatsamfund. Förra året anmälde de Mellqvist till Justitieombudsmannen för hans bristande respekt för i synnerhet försvarsadvokater. Då gällde kritiken bland annat att domstolen valt att skicka ut protokoll och anteckningar från förundersökningar i elektronisk form i stället för på papper. Enligt Justitieombudsmannen fanns det dock varken anledning att kritisera tingsrättens chef eller vara orolig för hur rätten leds. Mårten Schultz får se upp, det finns en ny tupp i hönshuset.
Första avsnittet handlar alltså om en man som vill ankra sin husbåt lite varstans utan repressalier, som om det skulle vara var hens rätt att ha en husbåt ankrad varsomhelst i stan, hur länge som helst. Om man tänker lite nyktert på det så inser man det omöjliga – men när man ser Lennarts fajt är det ändå lätt att välja lag.
Det enda jag egentligen saknar är arbetet på kansliet, arbetet med målen före och efter förhandling, allt arbete som jurister och domstolssekretere gör till vardags, och inte att förglömma – alla samtal med allmänheten (här inklusive svaren jag aldrig gav när det begav sig):
- »Jag kontaktar min advokat«, om en simpel fortkörning – »Ja, gör det, det är väl spenderade pengar«.
- »Det där är inte jag«, om en bild från en fartkamera – »Jo, det är du, annars skulle målet aldrig hamnat i domstol«.
- »Har ni inte viktigare saker att göra?« – »Jo, men nu sitter vi här och det är (oftast) ditt fel«.
- »Ser du inte vem jag är?« – »Jo, du är han vahettere … näe, ingen aning, säg!«.
Det skipas inte rättvisa à la härligt moralstarka tv-serier som till exempel Lilla huset på prärien men jag gillade ändå första avsnittet. Det är ett bra försök att förklara för vanligt fôlk hur det går till i domstolen.
Första avsnittet av Domstolen – friad eller fälld? finns på SVT Play. Nästa avsnitt går i SVT i kväll kl 21.