»En dräpare av en hel generations unga skulle jag kunna säga. En ren jävla smörja skulle jag kunna säga.
En serie uppbyggd med ett mål, att förminska och göra kvinnor små och fragila.
En serie uppbyggd med ännu ett mål, att göra oss män till antingen otrogna svin, lögnaktiga grisar eller bara sexberoende.«
Hjälp! Vad har jag missat? Vänta… hmmm True Detective hade visst kassa kvinnoroller, nehej, inte den… Two and a Half Men? Kanske Mad Men?
Nope. Den här dräparen av en hel generations unga är ingen annan än… Sex and the City! En serie som väckte starka känslor när den kom för 16 år sedan. Som genom åren kritiserats för alla möjliga saker. Som ledde till ökade tonårsgraviditeter, var ett tecken på feminismens död, gav kvinnor för korta hälsenor! Men i dag? I couldn’t help but wonder: hur kan en moraldiskussion om Sex and the City dyka upp igen?
Unge man. Om jag var du skulle jag passa mig jäkligt noga för att uttrycka dig tvärsäkert om hur det kan kännas att vara kvinna, singel och 35.
Han som oroar sig för de unga och påverkningsbara heter Odd. Man skulle kunna tänka sig att han är en man på 90 år. Man skulle också kunna tänka sig att han är pastor i en frikyrka i Jönköping, en sådan där pastor som gillar att hålla svavelosande predikningar om ungdomarnas, sedernas och moralens förfall.
Men nix, Odd är en 25-årig populär bloggare (jag gissar yrke »entreprenör«), gift med Isabella Löwengrip (mer känd som Blondinbella), och hans inlägg »Sex and the shit city« fick en sådan enorm respons i form av svar från Blondinbella själv, storbloggaren Dessie och en massa andra att jag bara kan dra en slutsats: jag måste också lägga mig i!
Jag har ändå bara väntat på en anledning att få skriva om SATC sedan jag nyligen såg om alla säsonger. Jag – singeltjej »in my mid-thirties«, som SATC-tjejerna själva – älskar den. Odd – man, gift, under 30 – hatar den. Han hatar den så mycket att han skriver att han i valet mellan att antingen få en miljon eller radera serien skulle välja att »radera skiten!«, och fortsätter:
»Tänker jag ännu ett steg vidare så känner jag hur skitserien ställt till det för en hel generation, och antagligen kommer att fortsätta göra det genom att sätta massa skitformuleringar och föreställningar om hur dejtinglivet skall vara, hur man som kvinna ska vara, hur män alltid är, hur och vad man ska dricka osv.«
Har vi sett samma serie? När jag läser Odds inlägg blir jag ömsom full i skratt, ömsom häpen men vid ett par tillfällen faktiskt rent förbannad. Odd har plockat några SATC-citat som han tycker är speciellt anmärkningsvärda, så jag tänker göra detsamma med hans text: plocka några av hans analyser och kolla vilka känslor de väcker – om jag blir Full i skratt, Arg, eller Djupt häpen.
SATC-citat: »Are we simply romantically challenged, or are we sluts?« (Carrie)
Odds kommentar: »Ja det är så sinnessjukt idiotisk fråga så att jag inte ens vet hur jag ska kommentera det… Att inte ha hittat rätt = Slynigt?«
Jag blir: Djupt häpen. Hur kom du fram till den tolkningen?
SATC-citat: »There isn’t enough wall space in New York City to hang all of my exes. Let me tell you, a lot of them were hung.« (Samantha)
Odds kommentar: »Sen när blev det glammigt att ha legat runt med så många att NYC inte räcker till? Det är inte coolt för varken killar eller tjejer. Jag tror inte att det finns någon som tycker att det är sunt att ha haft sex med 10 000 personer eller vad som nu krävs för att inte klara ovanstående…«
Jag blir: Full i skratt. Ja nu behöver vi inte tolka repliker bokstavligt. Det blir jättejobbigt för dig. Slå gärna upp betydelse av »skämtsam överdrift« i stället för att försöka räkna ut hur många manliga invånare NYC har. (Det var år 2000 för övrigt 3 883 188 stycken.)
SATC-citat: »Women are for friendship. Men are for fucking.« (Samantha)
Odds kommentar: »Ännu ett tecken på sexbestarna till män som finns i världen. Eller min tolkning, ett vidrigt tafatt jävla försök att ›återta‹ sexualiteten...«
Jag blir: Full i skratt. Det är ett skämt. Samantha är en djupt överdriven karaktär. Hur lite har du sett egentligen? Jag blir också lite arg. Hade han blivit lika förbannad om vi byter plats på kvinnor och män och låter Don Draper säga så? Odd uttrycker sig även på ett sådant sätt att jag misstänker ett tyst förakt inför kvinnors kamp att just återta sexualiteten.
SATC-citat: »The longer I sat at that table, the more alone I felt. And it really hit me: I am 35 and alone!« (Carrie)
Odds kommentar: »Ja återigen, en kvinnas största mardröm är att vara singel när man är 35…ELLER!? Det är väl lika individuellt som det finns människor på jorden….«
Jag blir: Arg. Unge man. Om jag var du skulle jag passa mig jäkligt noga för att uttrycka dig tvärsäkert om hur det kan kännas att vara kvinna, singel och 35. Men det är självklart individuellt. Därför har man skapat karaktärer som Samantha som vill vara singel och Carrie som till exempel hellre festar än skaffar barn.
SATC-citat: »I couldn’t help but wonder, can you make a mistake and miss your fate?« (Carrie)
Odds kommentar: »Går allt åt helvete så kan jag alltid luta mig tillbaka och tro på ödet. Eller…..Sista meningen är fantastisk, om jag gör ett misstag, missar ödet mig då? Helt sjukt, ödet är ju just det som du inte kan styra men ändå ska det också överanalyseras i sin minsta atom.«
Jag blir: Djupt häpen. Ja det är helt sjukt, Odd. Helt sjukt att du utifrån den så fullständigt harmlösa meningen sitter där och kokar – i synnerhet samtidigt som du skriver »överanalyserar«…
Okej. Skämt åsido. Man har olika smak, och det är inte ens en aktuell serie. Det är inte som att jag skulle ha orkat skriva den här texten för att försvara en serie som jag råkar tycka är bra och som han råkar tycka är kass.
Det är i stället den här blandningen av moralism och nyliberalism som jag anar i formuleringarna. Om man säger så här: det är inte den konservativa Charlotte han citerar och tycker är fruktansvärd. Det han hakat upp sig på är dels sexualmoralen, men också att han tycker att serien säger att det är okej att skylla på andra om det går dåligt. Det är »vidrigt«.
Jag tror en nyckelmening i Odds text är: »Jag har tidigare lagt näsan i blöt när det kommer till feminism, och att jag anser att alla är sin egen lyckas smed och det håller jag fast vid.«
Vad är Odd så rädd för? Att en generation av tjejer ska tycka det är coolt att ligga med en hel stads invånare? Att SATC skapat gnällande ynkryggar som dricker »små gulliga drinkar« och som skyller på andra när det går dåligt och därmed inte anser att »man är sin egen lyckas smed«?
Nej jag tror att det ska gå bra ändå. Men undvik SATC-filmerna. Och nu ska jag ut och ligga med 3 883 188 killar och ta mig en gullig liten drink.
Sex and the city går ständigt i repris. Du hittar den oftast nattetid på TV3.