Folk som föredrar hockey framför fotboll brukar inte sällan ange skälet »det händer mer« om man undrar varför. Planen är ju mindre, spelet mer böljande, resultaten mer målrika. Rören är så oändligt mycket rakare.
På sätt och vis gäller det också hockeyjournalistiken. Inte minst har den faktiskt förutsättningar att vara det. Fotbollen är så stor och, på en hel del sätt, så sjuk att vi i dag har en landslagskapten som helst kommunicerar med omvärlden via en egen app. Begränsningarna och inskränkningarna i maskineriet kring fotbollen och journalistiken i dess sponsorstyrda fotspår gör att så väldigt lite av det som når oss bär några som helst spår av spontanitet eller gnista.
Hockeyn är inte mindre klyschig i sina svar, eller frågor, men den är fortfarande inte större och mer genomkommersialiserad än att Niklas Jihde i eftersnacket till mötet mellan Vancouver Canucks och New York Rangers i TV10 i lördags kväll kunde ringa upp Pär Mårts och initierat och ledigt prata inte bara om dennes senaste NHL-resa, utan också om enskilda spelare förbundskaptenen sett under den. Utan att Mårts snubblade in sig i väloljad managementsvenska, duckade frågor eller kände sig kränkt om något han sa ifrågasattes.
Bara några minuter tidigare hade Rangers utmärkte Rick Nash intervjuats i underställ utanför omklädningsrummet direkt efter match. Jag vet inte hur mycket matnyttigt han sa egentligen, och för all del kan ju även den här typen av »äkta miljö« vara arrangerad, men bara den anspråkslösa inramningen och hans chosefria analyser och raka svar gjorde att jag lyssnade lite extra. Det fanns ju inget där som kändes förprogrammerat.