Innehåller spoilers för Game of Thrones, säsong 5, avsnitt 2, The house of Black and White.
Förra veckan hade jag, liksom min bebis, sovit väldig lite och rörde ihop saker och ting och spoilade saker som hände i detta avsnitt… Jag hade ju fått screeners för att kunna skriva, såg allt på raken och blandade ihop avsnitten. Den här veckan har jag sett avsnittet två gånger och antecknat samtidigt för att det inte ska bli några fel, men jag ber så hemskt mycket om ursäkt för förra veckan! Det ska inte hända igen.
Greve Ian Wachtmeister befinner sig plötsligt vid hovet som en av drottningens förtrogna rådgivare. Stefan Löfven förpassas till Kiruna med sysifosuppdraget att flytta en hel stad några kilometer åt väster…
Nåja, denna vecka har vi lärt oss följande på Game of Thrones: om du är en rättrådig härskare så hugger du huvudet av folk som inte rättar in sig i ledet. Halshuggning är liksom på modet som offentlig avrättningsmetod i Westeros. Om du inte dyrkar röde guden förstås, då är det bålet som gäller. Kanske nåt för Victoria att ta upp när hon bestiger tronen efter far sin? Game of thrones, Swedish Edition – »Tronernas spel«. Det kommer handla mestadels om östgötarnas sju hundra år långa bitterhet över avrättningarna av Sturarna, som vaknar igen när Victoria råkar kalla den östgötska dialekten för Sveriges fulaste, och det uppror som följer. Greve Ian Wachtmeister befinner sig plötsligt vid hovet som en av drottningens förtrogna rådgivare. Stefan Löfven förpassas till Kiruna med sysifosuppdraget att flytta en hel stad några kilometer åt väster…
Eller jaja… Så kul ska vi inte ha det, antar jag. Men visst vore en historisk serie om Håtunaleken eller ärtsoppedramat med Erik och Johan eller varför inte en episk miniserie om Cecilia Wasa nåt man skulle kunna satsa pengar på? Rida på Game of Thrones-vågen, om man säger. Om nån med stålar och kontakter läser detta och vill ha nån som skriver ett ärtigt manus, så tveka inte att höra av er!
Nu går vi går igenom plats för plats, precis som vanligt. Om första avsnittet var lite pratigt och långsamt så är det lite mer must i detta, för att på Game of Thrones-manér stiga sakta mot klimax i åttonde eller nionde avsnittet. De vet vad de gör, di däringa serieskaparna!
På andra sidan havet
Avsnittet börjar med att vi äntligen får se vad som hänt Arya. Hon anländer till Braavos och blir körd till nåt slags tempel i utkanten av Braavos. Men Jaquen H’gar står ingenstans att finna. Hon väntar utanför templet i regnet, upprepandes sin nu något kortare lista. Men ingen kommer och släpper in henne så hon ger sig ut i staden för att överleva. Efter en liten sejour med några tuffa street thugs så blir hon hämtad av Jaquen ändå. Vadan denna katt och råtta-lek? Ville han testa henne? Vem vet?
Och en sak som jag gärna skulle vilja veta om Jaquen H’gar: Varför var han fånge i Westeros? Får man nånsin veta det? Det stör mig satan, om han är nånslags dödspräst med möjlighet att byta ansikte som andra byter underkläder, vad gjorde han i den där buren? It kills me! Kan vi få miniserien The misadventures of Jaquen H’gar and other stories, tack?
För övrigt bästa svaret på Aryas »I have nowhere else to go.«
»You have everywhere else to go.« Vilket ju faktiskt är helt sant.
Daenerys fortsätter ha problem med motståndsrörelsen Sons of the Harpy. Ska man döda dem i hämnd eller ha rättegångar? Daenerys vill ha rättegångar, men en av hennes undersåtar, en frigiven slav tar saken i egna händer och dödar en gerillakämpe hon tillfångatagit. Lösningen är att hugga huvudet av honom inför hela Mereen. Och du såg det inte komma, really? Såklart blir det episkt dålig stämning och upplopp. Daenerys får fly från platsen med svansen mellan benen. Det är fan inte lätt att vara befriardrottning. Speciellt om folk inte vet sitt eget bästa.
Oh, the problems. Offentliga avrättningar blir det i alla fall. Och ska vi säga… en vändning av opinionen.
Tyrion skumpar på i en lite större låda, fortfarande drickandes vin som om det inte finns nån morgondag. Han och Varys ska till Mereen för att äntligen binda ihop Daenyrs med resten av storyn. Det applåderar jag. Hoppas de får komma fram också. Helst i denna säsong.
Nånstans i Westeros
Brienne och Podricks vänskap fördjupas, fast det fortfarande är i stadiet buddycops-som-stör-sig-på-varann (eller Brienne som stör sig på Podrick). De hittar Sansa som dinerar med Littlefinger på en vägkrog. Hon håller det storvulnaste talet om hur hon ska beskydda Sansa, men blir nedskjuten av Littlefinger och Sansa betackar sig hennes beskydd. Hur många gånger ska Brienne förnedras? Hon får liksom aldrig lyckas? Och ändå så står hon där, så jävla beslutsam och envis. Jag älskar henne. Men hon får alltid fan. Mest för att hon alltid gör det rätta, hur korkat det än är.
Brienne bestämmer sig för att följa efter Sansa på avstånd, efter att ha blivit förföljd av Littlefingers män som nästan lyckas döda Podrick (Brienne räddar hans liv). Om man är i klorna på Littlefinger så måste man faktiskt bli räddad. Vare sig man vill eller inte.
Kings Landing
Cersei får Westeros motsvarighet till ett hästhuvud i sängen – en orm med sin dotters halsband på. (Kom ihåg att Oberyn Martell kallades »The Viper of Dorne«, så det är väldigt förfinat). Avsändare är ingen annan är Elaria Sand, Oberyns sörjande älskarinna. Cersei grälar med Jaime, och till slut kommer han fram till att han behöver en quest och erbjuder sig att åka ned till Dorne för att hämta hem henne, i smyg. Vad ska han annars göra med sitt liv? Låt oss säga att Jaimes riktiga resa från skurk till hjälte börjar här.
För övrigt tar Cersei citatpriset i detta avsnittet. Att kalla Margaery »that smirking whore from Highgarden« fick mig att asgarva.
På sin quest till södern tar Jaime med sig Tyrions gamla hantlangare Bronn. Bronn själv står i färd med att gifta sig med sin Lollolollys (lol) som han bytte till sig från Cersei mot att han inte ställde upp i duell för att rentvå Tyrion. Men när Jaime lovar honom en ännu bättre fru och ett ännu bättre slott så gör han slag i saken och reser med Jaime.
Det nya roadtrip-radarparet – Bronn och Jaime – en bromance?
Sunspear
Vi får första glimtarna från Dorne och Sunspear. Elaria Sand vill skicka Cerseis dotter bit för bit till Kings Landing, men härskaren av Dorne, Doran Martell, Oberyns äldre bror sätter sig emot. Ska vi döda en oskyldig flicka? Elaria stormar iväg för att få stöd av sandormarna, hennes och Oberyns döttrar.
Muren
Fina lilla prinsessan Shireen lär Gilly att läsa och Stannis och Jon pratar allvar. Stannis vill ge Jon namnet Stark och sätta honom på tronen i Westeros mot stöd till Stannis. Jon står i begrepp att få det han alltid velat ha. Livet är fullt av mariga val…. Ska Jon stå vid sitt ord?
Jo men självklart. Har Jon gett en ed så tar han allvarligt på den.
Sen är det val till Lord Commander av Nattväktarna. Valet står till slut mellan Ser Allister Thorne och Jon, efter ett väldigt rörande brandtal av Sam. »He may be young, but he was the commander we turned to when the night was darkest.«
Maester Aemon fixar valet med sin röst och vips så är Jon den 998:e befälhavaren över Nattväktarna! Det blir nog bra det här…
För en gångs skull är jag inte uttråkad när vi är uppe vid Muren. Det börjar bli riktigt intressant där nu, med Stannis som vill erövra Westeros uppifrån, med Melisandre och vad hon nu har för planer, och Jon som nye högste befälhavare.
Shoot i kommentarerna! Och vad vill du se från Sveriges historia som serie?
Pga läsarkritik kommer detta hedersomnämnande:
Avsnittets high fantasy-ögonblick
Återvändadet av Drogon the Dragon. Han sätter sig på pyramidens topp och låter sig nästan klappas av Mamma-till-Drakar, innan han sen episkt flyger iväg över staden i skymningen.
Även: Först tyckte jag att Daenerys sa »dragon« istället för Drogon. Det kändes lite som stating the obvious tyckte jag.