Robinson är en ärrad skotsk ubåtskapten – spelad av en bister Jude Law med tragikomisk Groundskeeper Willie-brytning – som plötsligt får kicken av vrakletarföretaget han vigt sitt liv åt, och dessutom pajat sitt äktenskap för. Vid en gnällig Guinness-session med sina andra bittra och arbetslösa sjömanspolare på den lokala puben blir han indragen i en plan för att bli rik:
På botten av Svarta havet, utanför Georgien, ligger en kapsejsad tysk ubåt fullproppad med naziguld – en skatt som blivit liggande sen andra världskriget på grund av »politics«. Robinson får finansiering av en rik knös och sätter ihop ett team av brittiska och ryska sjöbusar som bordar en gisten rysk ubåt (»submarines are like whores, it's the old ones who serve you best«, som en av ryssarna skrockar) och beger sig ner i det mörka vattnet för att bärga skatten. Men guld gör dåliga saker med mäns hjärtan, och snart blir det tryckt stämning i ubåten.
Varför anställer Robinson en fumlig och bortkommen 18-åring han känt i tio minuter som maskinist? Varför slår han sönder ubåtens radio för att en besättningsman smyglyssnat på lotteriresultatet?
Den skotske regissören Kevin MacDonald har ett rätt intressant cv, från genombrottet med rafflande dokumentären One Day in September (om terroristdåden vid München-OS 1972) och bergsklättrardramat Touching the Void till hyllade Idi Amin-biopicen The Last King of Scotland och politiska thrillern State of Play. Men här har han kapsejsat. Black Sea är en dum film, med ett korkat manus befolkat av idiotiska rollfigurer som tar pundiga beslut.
Frågeställningar halvvägs in i filmen: varför anställer Robinson en fumlig och bortkommen 18-åring han känt i tio minuter, och som aldrig någonsin jobbat på en u-båt, för att stå i maskinrummet och dra ödesdigert i fel spakar hela tiden? Varför fyller Robinson båten med hälften ryska och hälften engelsktalande sjöbusar men bara en person som kan tolka? Varför slår han sönder ubåtens radio med en liten yxa för att en besättningsman smyglyssnat på lotteriresultatet? Och den största frågan av alla: varför tvingar MacDonald Jude Law att prata med skotsk brytning? Det fyller ingen funktion i filmen, mer än att man blir fnissig och längtar efter Sean Connerys äkta skotska (som i och för sig skulle föreställa ryska, men ändå) i Jakten på Röd oktober.
Black Sea dunderfloppade välförtjänt i USA, men har på något magiskt sätt fått 82 procent på Rotten Tomatoes. Tro dem inte. Black Sea är inte den sämsta film jag sett, men lätt den sämsta u-båtsfilmen.
Det finns en hel del sevärda skådisar i Black Sea, som Scoot McNairy (Frank, Halt and Catch Fire), Michael Smiley (från Spaced och Shaun of the Dead) och Ben Mendelsohn (just nu lysande i Bloodline) men de sänks av sina puckade rollfigurer.
Black Sea dunderfloppade välförtjänt i USA, men har på något magiskt sätt fått 82% på Rotten Tomatoes. Tro dem inte. Black Sea är inte den sämsta film jag sett, men lätt den sämsta u-båtsfilmen. (Det enda som kunnat rädda den var om Jude Law och hans mannar tvingats slåss mot ett gäng blodtörstiga nazi-zombies som vaktat guldskatten, men så roligt fick vi inte ha det.)
Se istället tre mästerverk som Black Sea plundrat: John Hustons gamla goding Sierra Madres skatt (om hur törsten efter guld leder till ond bråd död), Clouzots Fruktans lön (om svettiga män på livsfarligt uppdrag) och Wolfgang Petersens Das Boot (för den ultimata klaustrofobiska u-båtsrysaren).
Black Sea har biopremiär idag.