Här kommer den utlovade uttömmande frågestunden med Johan Kimrin på Apart Förlag. Pssst, missa inte tävlingen i slutet av artikeln.
Michonne gör entré i nr 19. Finns antingen i samlingsvolym nr 4 – Köttets lustar – eller att läsa digitalt på till exempel Ztory och Readly.
Vem är din favorit i seriealbumen?
Så fort Michonne kom in i bilden var hon en självklar favorit. Finns det någon som inte gillar henne? Men ska man ta en mindre uppenbar var det ganska länge Dale – han är lätt att tycka om. Fast Andrea har växt och gått från klarhet till klarhet och är kanske min favorit nu.
Ricks galenskap är tio resor värre i serietidningen men också bra mycket rimligare.
Vad tycker du om Rick?
Rick är ju så klart hjälten och lätt att tycka om även om han beter sig som en idiot rätt ofta (betydligt oftare än i tv-serien). Det är lite som Chris Rock säger: Jag säger inte att det han gör är rätt – men jag förstår.
Vem är din favorit i tv-serien?
Glenn. Till och från gillar man ju honom i serietidningen också men i senaste säsongen har han ju dominerat på TV.
Jag gillade honom i och för sig redan i första seriealbumet eftersom han sprang runt i olika hiphop-t-shirts, en Swollen Members och en Hieroglyphics. Om jag någonsin träffar Kirkman så hoppas jag att jag kommer komma ihåg att fråga honom om det där. Det är väl typ de enda egentliga musikreferenserna i serietidningen. Jag misstänker att det var Tony Moore som tog sig friheten att ge personerna lite karaktär.
En grej vi inte får se i tv-serien är hur hopplöst förälskad Sophia är i Carl…
Vad har vi som bara följer tv-serien missat?
Otroligt mycket! Var ska jag börja? Till att börja med så är inte alla personer med i båda versionerna, och de som är har i nästan alla fall väldigt olika livsöden. Det är väl bara en person som dör på samma sätt i båda versionerna. Men jag kan lista fyra grejer:
- Carol är till exempel en helt annan person i serietidningen. Båda har fascinerande öden som utgår lite från samma utgångspunkt. Men de tacklar tillvaron på helt olika sätt. Jag irriterade mig väldigt mycket på henne i serietidningen – vilket så klart var tänkt att man skulle göra. Men när den tråden peakar i volym 7 är det verkligen helt genialt. Inte i närheten av det som händer med Lori i volym åtta förstås…
- Jag gillar också Tyreese lite bättre i serietidningen. Eller iallafall hans livsöde. Han är inte bara en hårdare karaktär i serietidningen – där han bland annat har en riktig vilda västern-fist fight med med Rick – han har dessutom en dotter (och tvingas dras med hennes jobbiga pojkvän) som artar sig på ett intressant sätt. (I tv-serien är Tyreese inte heller den player (nåja) som han är i tv-serien där han ju har relationer med inte bara en utan två av huvudpersonerna…)
- I fängelset får de interner som redan är där betydligt större utrymme i serietidningen. Thomas psykobeteende hinner aldrig avslöjas i tv-serien – de var väl tvungna att censurera det redan i på manusstadiet. Det var lite synd. Och guvernören ska vi inte snacka om. Han framstår som en from korggosse i tv-versionen – i serietidningen där han är totalt hämningslöst på de allra värsta tänkbara sätten.
- Ricks galenskap är också värd att nämna. Det är förvisso tio resor värre i serietidningen, men också bra mycket rimligare. Det byggs upp snyggare. Tycker att både psykologen Jenny Jägerfeld och hjärnforskaren Katarina Gospic förtydligar det bra i sina förord (volym 10 respektive volym 13).
En av Tyreeses romanser i serietidningen… Från volym 7.
Har ni några planer på att översätta Robert Kirkman och Jay Bonansingas böcker om Guvernören och Woodbury?
Nej. Vi har varken råd eller tid att ta tag i det.
Jag undrar också om planerar att översätta The Walking Dead Survivors' Guide?
Nä. Den behövs inte. Läser man seriealbumen så vet man ju när och hur folk dör. (Däremot kan man tänka sig att det materialet kan användas till något annat vid tillfälle).
Jag skulle vilja veta hur tonen är i böckerna kontra tv-serien. Vilken av dem är grymmast?
Böckerna är betydligt råare. Tidigare nämnda volym 8 är så fruktansvärt brutalt. När jag pratade med Fredrik Strage om The Walking Dead hade han precis läst till del 48 och sa att han blev så illa berörd av den att han var tvungen att lägga ifrån sig serien. I meningen efter bad han om att få skriva ett förord. Hade inte Fredrik mer eller mindre krävt att få skriva det hade vi inte kommit på idéen att ha ett specialskrivet förord i varje volym sedan dess. Men de ger ett schysst mervärde, så även om det är en massa extra jobb att styra upp så är jag glad att vi har dem.
Moichonne är mycket argare i serietidningen. Med all rätt. Här i volym 6 – Totalt jävla mörker.
Det coola med det som händer där i volym 8 är ju att Kirkman planterar en grej redan i volym 2, kanske redan i volym 1 när jag tänker efter. Sen låter han det växa med oss läsare i mer än 40 nummer innan han ger oss alla en rejäl käftsmäll som man inte hade räknat med. Man får många käftsmällar på vägen, men den är nog den värsta. Det tror jag att alla som läst serien från början till dess håller med om. Motsvarande personers livsöden i tv-serien är inte i närheten!
Om jag förstått det hela rätt så förhåller väl sig tv-serien rätt fritt till serien, håller exempelvis tv-serien huvudkaraktärerna vid liv längre än i böckerna?
Tv-serien förhåller sig väldigt fritt till serietidningen. Jag brukar säga så här: tv-serien har en del gemensamma hållplatser som serietidningen, men resorna dit är väldigt olika. Och ja, flera personer som är borta i tv-serien är som du säger kvar i serietidningen. Till exempel tidigare nämnda favorit Andrea. Andra som som kilat vidare i båda versionerna har fått vara med olika länge, och så vidare… Så det är två helt olika historier, men i samma universum, och med (typ) samma personer.
Rick – det känns som han har svårt att släppa taget och gå vidare ibland… Från volym 10.
Hur kommer det sig att vi aldrig sett något zombie-djur? Är de immuna eller har vi något att se fram emot?
Nu blev det alltså biologilektion här. Okej, så här är det: En sjukdom som smittar mellan människor och djur kallas för en zoonos. Vid många zoonoser blir dock djuren inte sjuka, utan är endast bärare av smittan. Så kanske – man vet inte säkert i The Walking Dead-universat – är det så att även djur kan sprida smittan men de får inga symptom. Min teori är dock att viruset inte smittar djur alls, utan helt enkelt bara drabbar människor.
Tävling
Vem är din favorit i tv-serien eller seriealbumen och varför? Kommentera, skriv på Facebook eller skicka ett mejl till twd@tvdags.se. De smarrigaste svaren tävlar om presentkort i Apartshoppen.
1:a pris: presentkort på 400 kr
2–5 pris: presentkort på 135 kr