På 1980-talet trotsade en grupp ungdomar Sydkoreas dåvarande militärregim genom att sända piratradio om nätterna i Seoul. De spelade utländsk popmusik och pratade om landets nya gryning i det friaste mediet som fanns under regimen, samtidigt som de höll sig undan trupperna som jagade dem. Tills en dag då sändningarna upphörde, och ingen vet vad som hände.
30 år senare får vi möta våra tre huvudkaraktärer:
- Kodnamn: Healer (Ji Chang-wook) arbetar som en »nattkurir«, det vill säga får uppdrag av de som har råd till hans tjänster, och han tar alla jobb på båda sidor lagen så länge det inte innebär att mörda någon.
- Chae Young-shin (Park Min-young) är reporter på den sunkiga online-tabloiden Someday News. Young-shin har fastnat på Someday för att hon inte är någon vidare bra reporter, men hon drömmer om att bli lika viktig som sin stora idol Kim Moon-ho.
- Kim Moon-ho (Yoo Ji-tae) är reporter på en stor tv-kanal, älskad av folket för att han alltid ger sin ocensurerade syn på allt, ogillad av sin chefredaktör av samma anledning.
En sak jag älskar med Healer är att 51-åriga Kim Mi-kyung får ta en paus från att spela huvudkaraktärers mamma och i stället göra ett hacker-geni. Hon och 50-åriga Bae Jong-ok i Spy bevisar att action-tanternas tid är nu!
En dag råkar Young-shin springa in i en helt enorm story – en aspirerande skådespelerska som ofrivilligt prostituerats till högt uppsatta politiker i utbyte mot tjänster. Hennes chefredaktör vågar dock inte röra den storyn. In kommer Moon-ho som slutat jobba på tv-stationen av uppenbara skäl. Han köper Someday och gör om nyhetssajten till sin egen soap box, nutidens mest fria media, och därmed kan skådespelerskans historia berättas. Samtidigt har Healer fått i uppdrag att hitta en flicka som adopterades bort för 20 år sedan, och efter mycket sökande tror han att den flickan kan vara Young-shin.
Hur hänger storyn från 1980-talet ihop med storyn i nutid (förutom det uppenbara att det finns en koppling till Young-shin)? Det får ni se själva! Beskrivningen ovan är ett urval av händelserna i den första kvartetten avsnitt, men vad jag däremot gärna säger om det som följer är att den stackars våldtagna skådespelerskan bara är början på en mycket större konspiration som är farlig att gräva i, och som givetvis sträcker sig tillbaka till 1980-talet.
Healer är ingen renodlad thriller. Här finns också starka inslag av komedi, som när Young-shin på fyllan lägger fram sina teorier om vad som egentligen hände med dinosaurierna, vilket får hennes adoptivpappa att beklaga sig över att hon pratar om dinosaurierna igen. Av alla dumma och konstiga saker som alla världshistoriens fiktiva karaktärer gjort på fyllan, så är nog att lägga fram teorier om dinosauriernas öde en av mina favoriter.
Healer tillhör också romansgenren (det är trots allt en koreansk tv-serie), då Young-shin och Healer faller för varandra, vilket kompliceras av att Healer inte vill röja sin verkliga identitet. Healer är ju på sätt och vis en superhjälteserie, och vad vore den då utan en romans som kompliceras av hemliga identiteter?
En sak jag verkligen älskar med Healer är att 51-åriga Kim Mi-kyung får ta en paus från att spela huvudkaraktärers mamma i drama ut och drama in, för att i stället spela ett hacker-geni som brukade vara chef för polisens cyberbrottsenhet, men nu är Healers chef och medhjälpare. Hon och 50-åriga Bae Jong-ok i Spy bevisar att action-tanternas tid är nu.
Och apropå hacker-geni, chef och medhjälpare; i början av dramat finns här väldigt många likheter med Person of Interest, som är populär i Sydkorea – tillräckligt många för att man ska ana att manusförfattaren Song Ji-na låtit sig inspireras; dock till något minst lika unikt.
Samtliga 20 avsnitt av Healer finns att se med engelsk text på Viki.