Bäst i tv-världen just nu: den hyperaktiva, hypergalna hypergubbstruttigheten i Count Arthur Strong

Har skrivit det förut och måste skriva det igen: det Graham Linehan och Steve Delaney åstadkommer med sin tv-visualisering av Delaneys tidigare radioserie om Count Arthur Strong är inget annat än genialt.

Eller, vad fasen skriver jag, det är även en hel del annat än genialt: det är exempelvis så dumt så klockorna stannar. Eller, klockorna ställs fel, för att vara exakt – ett typiskt avsnittstema: Arthur fattar inte omställning till sommartid och lyckas göra hela sin omgivning lika vilse i hur de ska ställa om tiden och huruvida deras iPhones gjort det automatiskt eller inte.

Varje avsnitt är en rikedom, en skatt, ett överflöd av parallellstories, screwball, meta-parafraser, psykologiskt perfekt överspel och djupt underfundiga intriger.

Okej, vi kan gå in direkt på det avsnittet: klocktumultet har gjort att de inte har en aning om huruvida de kommer för sent eller för tidigt till en flyglektion, så Michael, Arthurs godmodige stöttepelare, försvinner i väg för att leta upp flygläraren. »Gå ingenstans, Arthur«, säger han, vilket man vet är en information om att man alldeles strax ska få se Arthur stolpa i väg åt ett annat håll.

Här en bakgrund, innan vi återvänder till flygscenen:

Arthur Strong är en före detta music hall-komiker och sämre skådespelare, sedan länge pensionerad från sitt forna yrke men inte riktigt från sitt forna jag – han lever fortfarande på sitt gamla »count«-prefix och en lätt grandios illusion om att vara vid oförändrad vigör; han förstår inte riktigt hur förvirrad och gaggig han blivit.

Michael är sonen till Arthurs avlidne comedy act-partner, som sökt kontakten med Arthur (i inledningen till den första säsongen, som gick 2013) för att dels få reda på mer om vem hans frånvarande pappa var, och dels skriva en bok utifrån Arthurs historier.

För att vara en åldring som inte vill ge upp sin gamla, förlorade identitet lever emellertid Arthur Strong hisnande mycket i nuet. Allt är här och nu för honom – och han gör osedvanligt mycket av det. Men inte blir det några historier från förr för Michael. Så relationen fortsätter, och fördjupas, så mycket något nu kan fördjupas med Arthur Strong, och under säsong 2 har Michael mer eller mindre insett att han intagit rollen som Arthurs ställföreträdande son.

Den yttersta genialiteten i Linehans och Delaneys verk är att det lyckas med att både vara rolig som 35 år gammal trad-sitcom och ha roligt åt 35 år gamla trad-sitcom-grepp.

Nu tillbaka till sommartids- och flygavsnittet, som gick för några veckor sedan, och som för ovanlighetens skull inletts med scener från Arthurs barndom. Dock inget Michael kan skriva om i sin bok, eftersom minnena är uppenbart uppfuckade: Arthur minns sig själv som en rocker, och vi får se honom i ett Elvis-gäng, men gängbråken ska de – såvitt Arthur kan minnas – ha haft med ett gäng »urchins«… gatukidsen från Dickens tid. »Urchins versus Rockers…« suckar Michael, »he’s mixing up his life with Oliver’s…«

Men en sak vi fått med oss från detta inledande delirium är att Arthurs stora sorg i livet är en missad kärlekschans från sin ungdom, som berodde på att han blev brädad av en flygare. Så han har alltid haft en dröm om att kunna, om inte få en andra chans med tjejen, så åtminstone få sitta bakom ett par flygplansspakar innan han dör…

Därför befinner de sig nu på ett flygfält, men utan flyginstruktör, så Michael har alltså gått in på kontoret. Samtidigt har vi, på andra sidan kontorsbyggnaden, sett flyglärarens fru ge en annan, yngre, flygelev ett formulär att fylla i inför sin lektion (omställningen av sommartiden har gjort att Arthur och Michael kommit en timme för tidigt).

Och ni minns att Arthur strosade i väg på egen hand, va? Well, nu har han kommit fram till den ensamma andra flygeleven med formuläret. Och det hisnande komiska inträffar att båda misstar den andre för att vara flyginstruktör.

Här är Linehans och Delaneys manus så glimrande komiskt genialt att det blir absolut trovärdigt att allt de båda säger både är naturligt att säga för eleven i situationen – men också, i den andres öron, om de hade varit flyginstruktören.

Och denna illlusion bara fortsätter.

Man kan inget än gå sönder av gapskratt när dialogen för en stund upphör och de promenerar bort till de små propellerplanen, båda förutsätter att den andre ska ta leaden, vilket ingen gör, men ändå lyckas de haka på varandra i en märkligt osäker vandring, och de lyckas treva fram till ett av planen, och ta plats, och… upp i luften! Och däruppe i cockpit fortsätter föreställningen i en fortsatt makalöst författad dialog. Här ett klipp med större delen av scensekvensen:

Det är nog det roligaste jag sett på tv det senaste året, och Count Arthur Strong har lika starka, geniala (kan inte få nog av att upprepa det ordet här) stories varje vecka.

I episoden efter flygavsnittet väcktes Arthur varje natt av nattliga vägarbeten, öppnade fönstret och skrek åt dem att sluta, och grannarna runtom stod också och skrek trött och upprört, så Arthur bestämde sig för att göra något åt eländet och blev (komplett idiotisk) lokalpolitiker för ett avsnitt… det var bara det att, visade det sig, oväsendet som alla grannarna stod och skrek åt om nätterna var Arthur själv – folk ropade åt honom att hålla käft. Det var inga vägarbeten Arthur hörde utan ålderstinnitus.

Och i veckans avsnitt är Arthur så manisk att den turkiske stamfiksägaren får Michael att tro på en konspirationshistoria om att Arthur är total psykopat – vilket även en scam-rörmokare börjar tro efter att ha »kidnappats« av Arthur, fått sina ben spjälade, och iklätts en död mans pyjamas… allt fullständigt logiskt, som Arthur ser det. Dialogen i detta avsnitt peakade i en Abbot & Costello-fest utan like – när scam-rörmokaren i ett tidigare skede behöver Arthurs signatur på ett papper för att kunna lura honom på pengar, och Arthur tror att han är ute efter en autograf (politikeravsnittet veckan innan slutade i att Arthur vevade ner en annan politiker med en högerkrok, vilket de facto gjorde honom till »kändis«). Jag älskar det här replikskiftet, en liten bit in i scenen:

- So, anyway, can you sign this?
- Oh, hello, the penny’s dropped, has it? Oh, I get this all the time. Never mind your bit of paper, I’ve got some photos over here, I’ll sign one of those for you.
- No, no, I need you to sign this so I can start.
- What did you say your name was again?
- Yeah, it’s Phil, but look…
- »To Phil, I’ll never forget the laughs, Arthur.«
- I don’t want your autograph.
- Oh, it’s for a friend, is it? What’s his name?
- No.
- Oooh, or her name? Is there a Mrs. Phil you haven’t told me about?

 - What? No.
- It’s all right, you’re entitled to a private life. I’ve obviously touched a nerve there… I’ll not prod you further. What did you say her name was?
- I need you to sign this or I can’t bloody charge you!
- Well, why didn’t you say so? Wasting my time asking me for my autograph for your wife.
- I didn’t.
- Why can’t I just be an ordinary person for once? Must I constantly be harassed by members of the public trying to get something from me. I’m just a regular Joe like you, Phil! Well, not like you, because I’m famous and you’re a plumber. But I do have a life, you know, Joe. I can’t keep signing autographs morning, noon and night for you and your wife.
- Just sign the document.
- All right, all right! Have you got a pen?
- You’ve got it!
- No, I haven’t!
- You just signed your autograph with it!
- You didn’t want my autograph?!
- I know I didn’t!
- Then why would I sign an autograph?
- I don’t know, you just did!
- Did I?
- Yeah!
- Oh, wait a minute, there it is.
- Yes, there.
- There you are. That’s for you.
- I don’t want it!
- You just asked me for it?
- I asked for the pen.
- Oh! There you go.
- No, I don’t want the pen!
- You just said you did?
- I wanted it for you!
- Oh, thank you very much!
- To sign! To sign!!

Och då är det såklart ändå så mycket mer än bara dialogen. Mimiken, stegringen i Phils frustration… och bäst: hur Arthur liksom försvinner in i forna tiders skådespel, som när han håller den lilla utläggningen om hur han blir »constantly harassed by members of the public« – då är det plötsligt en gammal teaterscen han står på, med ryggen dramatiskt vänd mot Phil:

Varje avsnitt är en rikedom, en skatt, ett överflöd av parallellstories, screwball, meta-parafraser, psykologiskt perfekt överspel och djupt underfundiga intriger. Och alltihop uppbyggt på ett fundament som i sig är ett slags genuin hyllning och kärleksförklaring till 1970-talets BBC-trad-sitcom. Och den yttersta genialiteten i Linehans och Delaneys verk är att det lyckas med att både vara rolig som 35 år gammal trad-sitcom och ha roligt åt 35 år gamla trad-sitcom-grepp. Det är så skruvat att överskruven blir en underskruv; därtill så jäkla mänskligt, så härligt fölkligt-excentriskt, så hisnande gubbstruttigt.

Kjells topp-10

1. Count Arthur Strong (BBC)
2. The Nightly Show with Larry Wilmore (Comedy Central)
3. Charlie Brooker’s Weeply Wipe (BBC)
4. Cucumber (Channel 4)
5. The Americans (FX)
6. Banana (Channel 4)
7. Empire (Fox)
8. Young Drunk Punk (CityTV)
9. It’s Always Sunny in Philadelphia (IFC)
10. Banshee (Cinemax/HBO Nordic)

Idas topp-5

1. Parks and Recreation (NBC/C More)
2. Togetherness (HBO Nordic)
3. Face Off (Syfy)
4. Niklas Mat (SVT Flow)
5. Agent Carter (ABC)

Saras topp-10

1. Looking (HBO/C More)
2. Lyckliga gatan (TV4)
3. Parks and Recreation (NBC/C More)
4. Laleh – Jag är inte beredd att dö än (SVT)
5. The Voice UK (BBC)
6. Sweatshop (aptv.no)
7. Agents of S.H.I.E.L.D (ABC/Kanal 11)
8. Girls (HBO/C More)
9. Ninja Warrior Sverige (Kanal 5)
10. Hela England bakar (Sjuan)

Patriks topp-10

1. The Americans (FX)
2. The Book of Negroes (CBC)
3. It's Always Sunny in Philadelphia (FX)
4. Banshee (Cinemax/HBO Nordic)
5. Ronja Rövardotter (NHK)
6. Valid Love (tvN/Viki)
7. Heart to Heart (tvN/Viki)
8. Spy (KBS/Viki)
9. Parks and Recreation (NBC/C More)
10. Healer (KBS/Viki)

Blomdahls topp-5

1. Banshee (Cinemax/HBO Nordic)
2. Togetherness (HBO Nordic)
3. Sveriges mästerkock (TV4)
4. The Americans (FX)
5. Girls (HBO Nordic)

Linus topp-5

1. Empire (Fox)
2. The Americans (FX)
3. Looking (HBO/HBO Nordic/C More)
4. Celebrity Big Brother UK (Channel 5)
5. Sveriges Mästerkock (TV4)