Sato Tatsuo (Ayano Go) lider av psykiska trauman efter en arbetsplatsolycka några år tillbaka. De enda tillfällen då han inte driver runt mållöst med en flaska i handen är när han spelar bort sina pengar på pachinko. En dag lånar han ut sin tändare till Oshiro Takuji (Suda Masaki), en ung man som precis kommit ut från fängelset. Även om Tatsuo helst vill bli lämnad i fred låter han den entusiastiske Takuji dra med honom hem till sig. Takuji bor tillsammans med sin familj i ett skjul i utkanten av den lilla fiskestaden. Tatsuo möter då Takujis storasyster Chinatsu (Ikewaki Chizuru) och de blir genast förälskade. Men förälskelse är inte lätt när båda är emotionellt isolerade och till synes utan framtid.
En vacker och mörk film om strävan efter en plötslig ljusglimt i vad man trodde var en oändlig, mörk tunnel.
The Light Shines Only There är en vacker och mörk film om strävan efter en plötslig ljusglimt i vad man trodde var en oändlig, mörk tunnel. Skådespelarna gräver på djupet efter tomheten, självhatet, isoleringen, men också efter hoppet – Kondo Ryutos foto fångar karaktärerna med den ömhet de behöver, alltihop regisserat av lovande, up-and-coming-stjärnregissören Oh Mipo.
Jag vill jag också ägna manusförfattaren Takada Ryo lite uppmärksamhet, som tidigare skrivit lika svåra relationsdramat The Ravine of Goodbye, dramakomedin Silver Spoon (som är mycket mer sevärd och mycket mindre Babe-ig än affischen antyder) samt den existentiella dramedyserien Gou Gou, the Cat. Alla sevärda om man får tillfälle.
The Light Shines Only There går på Göteborgs filmfestival i nästa vecka.