Innehåller spoilers om Pinocchio avsnitt 7 och 8, The Frog in the Well och One Lucky Day.
Det är två timmar kvar till sändning, och Dal-po kan inte låta bli att varna In-ha om att YGN har exklusiv tillgång till övervakningsfilmen från gymmet. In-ha tar det dock med ro, och precis när hon ska berätta vad MSC har, så kommer Beom-jo rusande, lyfter upp henne, och springer iväg med henne. Dal-po börjar tvivla på om YGN verkligen har hela storyn med tanke på att In-ha inte kan ljuga.
In-ha frågar Dal-po om han tror att de bara kan bli vänner igen, men Dal-po kan inte det. Han frågar In-ha om hon kan, och det kan hon. Hick. Deras blickar möts.
YGN:s plan är att göra ett inslag om farorna med överdriven träning. Damen som dog på gymmet har en ex-make som nyligen gift om sig med en skönhetsdrottning, och YGN tror att det var hennes motivation till att bli av med sin vikt. Dal-po och Yoo-rae har dock inte kunnat kontakta den avlidnes familj, så en halvtimme innan sändningsdags återvänder Dal-po till sjukhuset för att höra om någon familjemedlem dykt upp för vakan. I Sydkorea håller man vakor på sjukhuset omedelbart efter någon dött.
Dal-po har tur, den avlidnes dotter har nyligen anlänt från sitt hem på andra sidan landet. Hon sitter i rullstol. Dal-po får veta att dottern lider av akut leversvikt, och att mamman försökte gå ner i vikt för att få ner fetthalten i sin egen lever, så hon kunde donera den. Nyhetssändningen startar. Dottern blir utom sig av sorg när hon ser övervakningsfilmen och YGN:s anklagelser om att mamman gick ner i vikt för att bli mer attraktiv.
Dal-po minns förkrossat när han skällde ut In-ha om att reportrar måste ta ansvar för det de säger. Det är en stark scen när Dal-po har ett samtal med sitt anklagande själv från avsnitt 4, och snyggt regisserad när kameran bryter 180-graders-regeln efter att anklagande Dal-po försvunnit, och nutida Dal-po plötsligt sitter till höger i bild där anklagande Dal-po tidigare satt, som för att visa att Dal-po accepterar sina egna anklagelser om att In-ha (och nu han själv) inte duger som reporter.
Hos MSC firar man att deras rekordlåga förtroende nu nästan är ikapp YGN, och hos YGN har Dal-po inte synts till sedan han stack till sjukhuset.
Ute i distrikten går rookie-reportrarna fortfarande sina rundor. Yoo-rae får syn på en underligt klädd dam som vandrar in på polishuset, fast så känner hon igen henne som Park Ro-sa (seriöst?), styrelseordförande för Beomjo-varuhusen. Ro-sa berättar att hon är här för att träffa sin son Beom-jo och alla blir chockade över att Beom-jo tydligen är precis så rik som ryktet sagt. Ro-sa blir själv chockad över hur sliten hennes son är efter några dagars fältarbete.
In-ha har influensa, men vägrar gå hem från jobbet. Tur då att Beom-jo berättade detta för sin mamma, som kommer in i reportrarnas skabbiga rum med värmefiltar, nya madrasser, en presentkorg och andra bekvämligheter.
Dal-po har bestämt sig för att ge upp reporter-yrket, men ångrar sig efter ett pepp-talk från farfar som säger att Dal-po lärt sin läxa och inte kommer begå ett så stort misstag igen. Dal-po välkomnas tillbaka till redaktionen eftersom producenten en gång själv begick ett stort misstag när han bidrog till att ruinera Dal-pos familj. Det var då producenten flydde från nyheterna till frågesportprogrammet där han mötte Dal-po, och det var efter att ha mött Dal-po som han skämdes så mycket att han gick tillbaka till nyheterna för att konfrontera sitt misstag i stället för att gömma sig. Karaktärsutvecklande och relationsbyggande scener är alltid välkomna!
Både In-ha/Beom-jo och Dal-po/Yoo-rae får trots Chan-soos protester tag på något de tänker kan vara av intresse – den »försvunna« fabrikschefens samtalslogg. Samtidigt känner Dal-po att In-ha undviker honom, och tänker att det måste vara för att han bekände sina känslor för henne.
Dal-po hittar In-ha sovandes på en toalett på polishuset, och får veta att hon undvikit honom för att hon inte vill smitta honom. När hon nästan kollapsar tar han henne till ett sjukhus och får veta att det är bältros hon lider av och inte influensa. Efter hon tillfrisknat får Dal-po sig en utskällning för sin egen utskällning, och han erkänner att han hade fel om henne och att hon visst kan bli en bra reporter.
Jae-myung får syn på en stor reklambild med Cha-ok och In-ha utanför MSC-byggnaden och frågar några reportrar vem In-ha är. De svarar att hon är Cha-oks dotter som också blivit reporter. Är det nu vi ska bli nervösa för In-has skull?
Dal-po går igenom fabrikschefens samtalslogg och får syn på ett nummer han känner igen (han har närmast fotografiskt minne, som ni kanske minns). Han slår in numret i sin mobil och får fram en kontakt han sparat som »kofångare«. De bestämmer träff, så Dal-po kan nysta i storyn.
Samtidigt har Jae-myung passat på att starta fabrikschefens mobil ute på torget där han och Dal-po ska träffas. Chan-soo ser detta, och rusar ut med några kollegor för att se om de kan få något spår.
Dal-po och »kofångare« möts ute på torget, där Dal-po tycker »kofångare« verkar konstigt bekant, varpå »kofångare« presenterar sig som Ki Jae-myung. Oh, shit!
Dal-po förstår att hans bror kan ha gjort något riktigt hemskt med fabrikschefen, och presenterar sig därför som Dal-po – ett namn hans bror inte skulle känna igen. Då får han syn på Chan-soo, så han drar med sig Jae-myung in på en restaurang. Vad han inte vet är att Chan-soo hann se Dal-po rusa iväg.
Jae-myung försöker lämna tillbaka pengarna Dal-po gav vännen för skadorna på bilen, men Dal-po menar att Jae-myung behöver pengarna till reparationer, så hans chefer inte blir arga. Då berättar Jae-myung att bilen är hans egen, så det är lugnt. Jae-myung frågar sedan vad Dal-po jobbar med, och han ljuger och säger att han är arbetslös. Jae-myung erbjuder sig att betala maten, dels eftersom Dal-po är arbetslös (då får Dal-po dåligt samvete och säger att han kan betala), dels för att Jae-myung är gammal nog att vara Dal-pos storebror (då blir Dal-po märkbart rörd och låter sin bror betala).
In-ha och Dal-po tar en promenad tillsammans. Det är den första snön och julpynt lyser vackert överallt. In-ha frågar Dal-po om han tror att de någonsin kan gå tillbaka till att bara vara vänner, men Dal-po kan inte det. Han frågar In-ha om hon kan, och det är klart att hon kan. Hick. Deras blickar möts, och efter viss tvekan kysser de varandra för första gången. För övrigt är den koreanska frasen för »första snön« samma som frasen för »första ögonkastet« eftersom »snö« och »ögon« heter samma sak på koreanska.
På morgonen ska det göras rapporter om den första snön, och det absolut bästa man kan få på bild är någon fotgängare som halkar. In-ha blir överlycklig när hon får veta att det är hon som ska få göra rapporten. Första gången framför kamera!
Chan-soo frågar Dal-po om han var på torget igår, och han ljuger om att han inte var där och frågar varför han undrar. Chan-soo berättar då att de kunde spåra fabrikschefens mobil till torget, och undrade om Dal-po kanske sett honom. När Dal-po möter In-ha i en trappa på polishuset, så berättar hon överlyckligt om sin första rapport, men han ger henne en väldigt deprimerande kram som svar och säger att han ska gratulera henne om hon säger att allt kommer ordna sig. Det är ovanligt att män i koreanska serier visar en sådan sårbarhet som Dal-po uppvisar nu, så ursäkta mig medan jag blir ännu mer förälskad i Pinocchio.
Dal-po berättar dock inte varför han behöver höra att allt ordnar sig när In-ha frågar. Hmpf. Det är förstås för att det nu finns en ännu starkare koppling mellan den försvunna fabrikschefen och Jae-myung och det gör Dal-po nervös.
Dal-peng och farfar kommer till polishuset för att lämna några nya kläder till In-ha som hon kan ha när hon bandar sin rapport. Dal-peng tycker buttert att det inte är något märkvärdigt att hon är den första nya reportern som får vara framför kameran, förutom när han stolt presenterar sig som »Pappa till Choi In-ha, den första i sin årskull som får vara framför kamera« till alla han möter på polishuset. Hehe.
När Dal-peng får se att alla reportrarna sover nära varandra i samma rum, så är hans första tanke att både In-ha och Dal-po sover här. Beom-jo lugnar dock Dal-peng när han säger att Dal-po berättade för honom att han är hemligt kär i Yoo-rae. Yoo-rae som också är i rummet blir chockad. Nu är vi inne på förväxlingsfars-territorium, och jag älskar det.
Yoo-rae möter Dal-po i korridoren, och han säger att de måste skynda då de ska ut och filma första-snö-rapporten. Hon svarar att hon är smickrad, men hon har inte tid till några andra män än kändisen hon är förälskad i. Dal-po är förvirrad.
Både MSC och YGN letar efter den perfekta platsen att filma första-snö-rapporten. Den perfekta platsen är förstås där de har stor chans att bara »råka« filma någon som halkar ordentligt. När Dal-po rusar runt i området de kört ut till, så får han syn på en bekant bil. Hans brors. Jae-myung kommer förstås gående och hör en gammal tant ropa på »herr reporter« för att berätta om en riktigt isig plats. Jae-myung följer efter Dal-po därifrån.
Under tiden har In-ha hittat en perfekt plats eftersom hennes mäklarpappa hjälpt henne. Kameramannen börjar sätta upp kameran, när en man trillar på trapporna. Beom-jo rusar upp för att hjälpa mannen, och kameramannen säger åt In-ha att säga åt Beom-jo att sluta hjälpa folk. Och visst ska hon göra det. Hick. Och som väntat så kan hon inte bara stå och se folk falla. Hon måste hjälpa dem. Kameramannen blir inte glad.
Tillbaka på MSC-redaktionen riskerar In-ha att sparkas. Hon får dock en utskällning av sin chef som berättar att de hjälper folk genom att göra politiker medvetna om vikten av att förhindra isbildning, och genom att göra folk medvetna om att de måste vara försiktiga, inte genom att hjälpa folk ner för hala trappor. In-ha och Beom-jo förstår nu och de ger sig ut för ett nytt försök. Den här gången filmar de inte bara personer som halkar, de intervjuar även folk.
När Dal-po lämnar YGN-redaktionen på kvällen för att åka tillbaka till polishuset konfronteras han av en förbannad Jae-myung som vill veta varför Dal-po ljög och varför han var hemma hos honom i dag. Jae-myung trycker våldsamt upp Dal-po mot ett träd och ryter att han aldrig vill se honom igen.
Någon annanstans i Seoul har en lastbilschaffis tagits för rattfylleri, men smitit i sin lastbil och har nu polisbilar i hasorna. Han kör som en riktig dåre, och är nära att ha ihjäl flera andra bilister.
In-ha, Beom-jo och deras kameraman ska bara vara ute i tio minuter till. In-ha frågar kameramannen om han aldrig hade moraliska dilemman när han var nybörjare, och det är klart han hade, men han tänker att om något riktigt hemskt nu tvunget ska hända, så kan det lika gärna hända när hans kamera rullar. En pojke med kryckor ska gå över vägen en bit bort, och de tänker filma honom eftersom han garanterat kommer halka.
Jae-myung kör upp i korsningen där In-ha och Beom-jo bandar. Så hörs polissirenerna en bit bort. Pojken på kryckor kämpar fortfarande med att ta sig över vägen och ner för backen kommer fylle-lastbilen farande. Pojken verkar ha klarat sig undan lastbilens bana när han kommit en bit över vägen, men då välter plötsligt lastbilen på sidan och kommer kasande ner för vägen som nu täcks av hela lastbilens längd. Inte en chans att pojken klarar sig. Då trycker Jae-myung gasen i botten och rammar lastbilen hårt med sin egen bil så den stannar upp. Lastbilschaffisen grips, och Jae-myung stapplar fram till pojken och ser så han mår bra. Pojken mår bra, men Jae-myung är svårt skadad och förlorar medvetandet.
Avsnitt 7 har fått sin titel The Frog in the Well från en kinesisk fabel om en trångsynt groda som bor i en brunn. En sköldpadda berättar för grodan om hur underbart och stort havet är, men brunnen är allt som grodan känner till, och därför vägrar den lämna brunnen. Det är Dal-po som är avsnittets trångsynta groda som bättre skulle ha undersökt den bantande kvinnans död.
Avsnitt 8 har fått sin titel One Lucky Day från en i Sydkorea klassisk novell om en man som beklagar sig till sin hustru över att han alltid haft otur i livet. Sedan en dag vänder allt och han har en otrolig tur under en dag, men när han återvänder hem har hustrun dött. Och precis så är ju avsnittet också, mycket verkar gå bra för många tills det plötsligt vänder till motsatsen.
Hittills har serien gått väldigt fort fram, och när dessa båda avsnitt nu saktar ner tempot till en egentligen lämpligare nivå känns det inte fullt lika bra. Men man får ta det onda med det goda, och ovissheten i sig – med tanke på att hela 12 avsnitt återstår – är spännande. Just nu är jag ordentligt nervös för att Jae-myung ska få en släng amnesi och tillfälligt glömma bort allt om Dal-po fram tills senare i serien. Ingen gillar koreansk tv:s överanvändande av amnesi-storylines, och Pinocchio som varit så bra fram till nu behöver verkligen inget sådant trams.
Nya avsnitt av Pinocchio läggs med engelsk text upp varje torsdag och fredag på Viki.