För de flesta är Kim Anderzon kanske mest förknippad med sina många, älskade film- och tv-roller. För mig kommer hon för alltid att vara teater-Kim. Det är där jag sett henne som starkast. Det är de minnena som sitter djupast.
Jag har inga pretentioner på att ens försöka summera hennes karriär eller liv, det kan så många andra göra bättre.
Du gav en styrka som fortfarande sitter kvar. En känsla för vad det är att vara kvinna som lade en stark grund för framtiden.
Jag vill egentligen bara säga tack. Tack från den lilla åttaåriga tjejen som fick uppleva några av de bästa stunderna av barndomen i kulisserna under repetitionerna på Pistolteatern, tillsammans med min pappa [regissören Carlo Barsotti].
Carlo Barsotti, Kim Anderzon, Franca Rame och Dario Fo
Jag vet inte hur många gånger jag såg Dario Fos Vi betalar inte! Vi betalar inte! och En kvinna av Dario Fo och Franca Rame. Jag kunde varenda replik utantill och du och de andra skådespelarna uppe på scenen var mina superhjältar. Det du gjorde var på riktigt och gav en styrka som fortfarande sitter kvar. En känsla för vad det är att vara kvinna, som jag kanske inte till fullo förstod då men som lade en stark grund för framtiden. Det tackar jag både dig och Franca Rame för. Jag är också tacksam för att jag i vuxen ålder fick jobba med dig på produktionen av Grymt fett.
Tack för den värme du alltid visade. Tack för den förebild du var genom att gå din egen väg, brinna för det du gjorde och att aldrig ge upp.
Tack, Kim. Jag hoppas att du visste hur mycket du har betytt för så många av oss.
