Cristela är en sitcom på traditionella ingredienser. Ståuppkomiker – Cristela Alonzo, som spelar huvudrollen och skriver manus, samt Gabriel »Fluffy« Iglesias som man eventuellt skulle trott hade blivit för framgångsrik för att spela kärlekskrank birollsgranne – i en familj som är lagom grinig och älskvärd, flerkamera, burkskratt, you know the drill.
Det är också ballt med en sitcom där det görs tydligt att de vagt rasistiska skämten inte bara är lite småkul humor utan ganska sunkigt.
Samtidigt är det också en sitcom med en icke-vit kvinnlig huvudperson i ett prestigeyrke, som går på ABC. Kanske är det Mindy Project som visat vägen mot detta utrymme på marknaden – kanske kommer de ihåg att Ugly Betty gick ganska bra, även om det nu inte var samma slags serie alls; kanske är det marknaden och nätverken som mognat tillsammans. Oavsett vilket så är det väl inte något som hört till vanligheterna de senaste, säg, 60 åren (och symptomatiskt för tidigare banbrytande serier i liknande kategori har varit att icke-vita huvudpersoner haft underordnade jobb, Lex Diahann Carroll).
Har man sett några klipp av Cristela Alonzo på Youtube kommer man känna igen ett gäng av skämten redan i första avsnittet. Samt ett skämt om gift och giftermål som väl brukar tillskrivas Winston Churchill.
För den delen kommer man känna igen skämten överhuvudtaget. Det skämtas om att latinos är städare, det skämtas om illegal invandring, det skämtas om sex – allt känns igen. Det är en habil sitcom, liksom – men det är ändå ballt med ett annat slags familj än man kanske brukar få se i mainstreamkanalerna. Och det är också ballt med en sitcom där det görs tydligt att de vagt rasistiska skämten inte bara är lite småkul humor utan ganska sunkigt.
Jag tänker mig att Cristela är en serie som kommer att växa till sig lite. Hoppas bara den får chansen att göra det.
Cristela går på ABC i USA, oklart om den kommer till Sverige.