Innehåller spoilers om Agents of S.H.I.E.L.D. säsong 2, avsnitt 4, Face My Enemy.
Veckans avsnitt är regisserat av Kevin Tancharoen, bror till skapare/showrunner Maurissa Tancharoen och tidigare mest känd för att ha regisserat webbserien Mortal Kombat: Legacy. Även om jag personligen inte hade mycket till övers för den så kan jag inte förneka att Tancharoen är mycket bra på att regissera actionscener; det leder också till den snyggaste fight-scenen någonsin i Agents of S.H.I.E.L.D., men mer om det senare.
Jag får lite Buffy-vibbar av hur seriens säsonger verkar vara strukturerade med det långsamma uppbyggandet av följetongselement.
Avsnittets fokus ligger på May och hennes karriärlånga vänskap till Coulson. De två veteranerna måste den här veckan tillsammans infilterera en tillställning av det finare slaget för att lägga beslag på en tavla där någon på baksidan ristat in samma mystiska mönster som Coulson ristar in i väggar. HYDRA är förstås också ute efter tavlan, och de har med sig maskerna från Captain America: The Winter Soldier som gör att man kan se ut som någon annan. En HYDRA-agent (eller snarare hjärntvättad S.H.I.E.L.D.-agent, som vi såg i förra veckan) tillfångatar May och antar hennes gestalt.
Hemma i planet tar resten av gruppen en time-out och de nya och gamla agenterna lär känna varandra, förutom Fitz vars självförtroende är på botten. Låtsas-May dyker upp och planterar en sorts bomb, och Fitz är den enda som vet hur bomben ska deaktiveras, så han återfår självförtroendet och är efteråt med och lär känna de nya agenterna. En liten sidohandling med bra karaktärsutveckling för Fitz, men bomben innebar blott den ytligaste av spänning, då ingen (hoppas jag) faktiskt trodde att 75 procent av seriens rollbesättning skulle dö nu.
Tillbaka till den intressantare delen av handlingen, där May kommit loss och den tidigare omtalade fight-scenen tar plats mellan May och låtsas-May. Inte nog med att kameraarbetet och klippningen är starkare än någonsin, dessutom används miljöerna på hotellrummet på ett sätt som Agents of S.H.I.E.L.D. inte tillämpar tillräckligt ofta. Ett slag är alltid ett slag och en spark är alltid en spark, men kan man få in hotellrummets glasbord i slagsmålet så kan man plötsligt skapa en intressant scen.
Överlag ett starkt avsnitt. Jag får lite Buffy-vibbar av hur seriens säsonger verkar vara strukturerade med det långsamma uppbyggandet av följetongselement genom avsnitt som till stor del är fristående, och som gissningsvis – om säsong 1 är en indikation – kommer bli mer och mer följetong ju längre in i säsongen vi kommer. Jag är hyfsat säker på att Buffy var den första tv-serien med en sådan struktur, och i vilket fall som helst så är det är en smart struktur att tillämpa när man har hela 22 avsnitt att jobba med.
Marvel's Agents of S.H.I.E.L.D. säsong 2 går på ABC i USA.