Clik here to view.
Innehåller spoilers för The Walking Dead, säsong 5, avsnitt 1, No Sanctuary.
Stefan: Ska vi börja? Men hur börjar man? Jag satt bara och gapade alldeles mållös under hela avsnittet…
Magnus: En av de bästa säsongsinledningarna någonsin!
Per: Jag mår fortfarande lite illa efter blodrännan i början...
Björn: Det vidrigaste och brutalaste jag har sett, som inte är skräckfilm.
Magnus: Totalt humorlöst, och ja, groteskt.
Postapokalypsen har varit het länge, men ändå intressant att den våldsammaste tv-serien också är den mest populära. Extremt tröstlöst och grymt – och folk älskar't.
Per: Ja, det var verkligen hardcore. Som att de verkligen ville markera att nu är det ingen lek, det här blir en riktigt mörk och obarmhärtig säsong.
Stefan: Fast det kändes också som om de bara ville göra slut på Terminus, som om de inte kom på något kul som kunde hända där, så bort med stället och sen kör vi igång nästa avsnitt.
Daniel: Det var verkligen en chocköppning. Mycket starka känslor åt alla håll. Fasansfullt i början med blodrännan och avrättningarna, även om jag blev lite trött på att de föll för den rätta trötta grejen att avrättningarna av en »slump« avbröts exakt tiondelen innan de skulle slå skallen av någon av de våra.
Magnus: Men ändå, spänningen i den scenen, och de tankar som for genom huvudet…
Per: Sant. Gillade ändå hur de helt skamlöst plågade oss med Glenn.
Stefan: Tänk om en av »de våra« fått halsen avskuren... Det hade varit en chock! Som »red wedding« fast värre.
Clik here to view.
Före Pingvinen, före »Gotham«.
Per: Lade ni förresten märke till att en av killarna som dog före Glenn, han med gult hår, var Robin Lord Taylor aka The Penguin i Gotham? Han har tydligen spelat »Sam«, bifigur i säsong 4. Det hade jag helt missat.
Björn: Oj, vilken Jag mötte Lassie!
Per: Jag vet! Crazy.
Björn: Kände att jag inte var helt säker på om någon skulle offras. Men till slut kändes rätt skönt att alla var med.
Per: The Walking Dead har ju alltid misslyckats (eller inte ens försökt) att inlemma extraskådisar på något organiskt sätt, har alltid känts som Lost, att det står ett gäng random statister utan repliker jämte huvudrollsinnehavarna och väntar på att bli zombiekäk.
Magnus: Tyckte det kändes lite som en nystart. Jag älskade fyrans sävliga tempo och hur den jobbade mycket med att fördjupa enskilda karaktärer och grupperingar. Här får jag känslan av att det kommer bli det motsatta.
Per: Absolut. Har svårt att se att de skulle kunna gå tillbaka till den typen av segdraget häng som i bondgården och sen fängelset i tidigare säsonger.
Clik here to view.
Ett tårdrypande kramkalas.
Daniel: Håller med om det. Gänget är samlat igen, på tiden tycker jag. Och på tal om att gänget är samlat – helt seriöst så grät jag som ett barn när Rick och Carl återförenades med Judith i slutscenen. Snacka om oväntad återförening, de var ju helt övertygade om att hon ätits upp av walkers för flera månader sedan.
Per: Ja! En av de finaste och starkaste scenerna på länge, genuint rörande. Och väldigt fint när Rick accepterade Carol tillbaka i gruppen – han skickade ju iväg henne tidigare, efter hennes bisarra bränning av smittade kompisar på fängelset.
Björn: Mina ögon tårades av Carol & Rick-scenen.
Stefan: Precis! Carol & Rick-kramen var det bästa!
Per: Otroligt vackert. Och: den kyska manhuggen mellan Tyreese och Rick var också härlig! En robust manshake, med axel mot axel, och så spände de ögonen i varandra och nickade i ömsesidig kärlek och respekt. Starkt.
Magnus: Jag har glömt hur mycket jag älskar Rick! Hans skägg blir bara gråare och gråare, jävlar vilket lidande den mannen bär med sig. Och vilken förändring från första säsongen. Jag har till och med glömt bort hur tråkig jag tyckte han var i säsong ... ja, alla säsonger i stort sett.
Per: Ja, Rick känns spännande igen.
Björn: Gillade den säsongsavslutningen (var det väl) där Rick sa att han _inte_ var gruppens ledare. Sedan dess har han varit boring.
Björn: Jag har älskat alla säsonger men om det blir högre tempo nu så inte mig emot! Vågar man hoppas på 28 dagar senare-zombies med?
Magnus: Starkt med Judith också, förresten, hela scenen med Tyreese och gangstern i stugan var stark.
Daniel: Nu när jag tänker efter tyckte jag nog nästan att scenen i stugan där den där Terminuskillen hotade vrida huvudet av Judith var läskigare än slakten i början. Jag har inga som helst spärrar när det gäller barn längre.
Per: Kommer ni ihåg avsnittet nånstans i mitten på säsong 4 när Rick låg under en säng hela avsnittet? Lågvattenmärke. Känns långt borta nu.
Daniel: håller med, det var riktigt jobbigt. Terminussnubben: bra figur, man fick en känsla för honom trots liten roll. Hur han tappat all sin mänsklighet under åren som gått, och verkar lite förbryllad över det själv. Och samtidigt enormt cynisk.
Björn: Men man förstod ju att det var Tyreeses pånyttfödelse, kände jag? Därför inte så orolig för Judith.
Per: Nej, det låg i luften. Hade dessutom varit för grymt om Judith fått sätta livet till.
Magnus: Det riktigt läskiga med The Walking Dead är att den egentligen saknar den typen av spärrar som andra serier har. Judith hade ju lika gärna kunnat få mista livet. Med tanke på vissa scener från fyran så satt jag nästan och väntade på just det.
Stefan: Intressant hur de även visade lite om hur Terminus-gänget blev som de var.
Björn: Jättespännande! Där vill man ju veta hur lång tid de satt fångna. Det skulle säga lite om hur snabbt de blev så sjuka i huvudet.
Tyreese: »Carol, how are you gonna do this?«
Carol: »I'm gonna kill people.«
Per: Ja. Och apropå grymhet: inledningen i all »ära«, men var det inte nästan ännu läskigare när Carol gick runt och hittade efterlämningarna av alla människor som Terminusfolket slaktat? Klockor, kläder, nallar. Metodiskt och rationellt. Rena koncentrationslägret. Enormt obehagligt.
Björn: Älskade när Tyreese frågade Carol: »How are you gonna do this?« och hon helt iskallt svarade: »I'm gonna kill people.« Jag håller alltid andan när Carol är med. En kvinna i 45–50-årsåldern svävar alltid i livsfara i tv.
Magnus: Stefan, även jag gillade tidsklippen, även om det gjorts tidigare så kändes de innovativa.
Stefan: Det är så lätt att bara låta dem vara skurkar utan förklaring.
Per: Jag tyckte det var det svagaste i avsnittet: den lilla ramberättelsen om hur Terminusfolket »blev som de blev«. Kändes krystat. De blev utsatta för grymheter, så därför blev de iskalla kannibaler? Jag köper det inte riktigt... Hade hellre föredragit om de INTE förklarat utan bara lämnat det.
Magnus: Tycker nog att det funkade, det var ju inte så att man tyckte bättre om dem för det.
Daniel: Jag tror inte att vi har sett det sista av Terminusgänget. Att Rick gav med sig och inte gick tillbaka för att göra slut på dem lär komma tillbaka och bita dem i rumpan senare.
Per: Ja, ni såg väl att Gareth, den iskalle ledaren, överlevde där på taket? Han lär garanterat komma tillbaka.
Björn: Det tror jag med. Vidriga Terminusgänget!
Magnus: Per, det ser man ju i trailern… Varför såg jag den där dumma trailern?
Per: Hehe. Jag brukar inte se dem! Men gjorde det nu.
Björn: Jag såg inte trailern. Vill inte spoilas om någonting när det gäller The Walking Dead.
Stefan: Efter denna magnifika inledning blir i alla fall jag lite orolig över att förväntningarna på fortsättningen kanske är lite väl höga.
Björn: Men vad jag saknar The Governor.
Magnus: Åhh, The Governor, mmm.
Per: The Governor är ju rena mysfarbrorn jämfört med Gareth.
Magnus: Jag hoppas faktiskt på en något lättsammare säsong, där man i alla fall kan lämna plats för lite svart humor.
Per: ja här var det hyfsat lätt att hålla sig för garv.
Magnus: Tycker nog att avsaknaden av humor är The Walking Deads största problem.
Stefan: Men har det varit någon humor tidigare? Mer än någon stackars zombie som sitter fast på en pinne eller nåt.
Björn: Hahaha.
Magnus: Stefan, en zombie som sitter fast på en pinne funkar för mig.
Magnus: Det blir lätt så seriöst att det blir pretentiöst.
Per: Exakt, The Walking Dead dras ju med lite tungfotat gravallvar. Comic relief-grejerna är inte alltid superlyckade. Apropå zombies på pinnar: det var ju mycket zombiesmarr i detta avsnitt. Har det varit brinnande zombies förut?
Magnus: Tror inte det, mycket lyckat iaf!
Björn: Avsnittets enda problem var att det kändes som en avslutning av hela serien, hela gänget på väg mot nya äventyr.
Per: Ja, precis. Och som Stefan skrev i början: lite synd att de fimpade Terminus direkt.
Björn: Jag är så sagolikt trött på att de är säkra på en väl avskärmad plats. Som i finkan, hela avsnitten var att de rensade zombie-ogräs...
Clik here to view.
Nom nom nom.
Per: Den brinnande zombien som käkade på en stackars kvinnas fejs…
Magnus: Var det inte till och med en brinnande zombie som åt upp ett ansikte? Just det, ja!
Björn: Var det inte en brinnande zombie… som åt … närrå. Felåt.
Per: Du tänker på scenen där en brinnande… Zzz… Nästa avsnitt vill jag se en brinnande kvinna som äter på ett zombieansikte. Som sitter fast på en pinne.
Magnus: Livet på en pinne…
Daniel: En sak jag länge funderat över: Hur många statister har seriens stackars makeupartister tvingats zombiesminka vid det här laget?
Björn: Otaliga!
Magnus: Lite trist att effekterna är så ambitiösa men blodsplattret oftast är digitalt. Fult!
Per: Japp, det börjar känns lite segt. Som när Michonne dunkade i sitt svärd i två zombies, man ser ju hur svärdet wobblar genom luften och all gegga är inpetad i efterhand.
Stefan: Digitalt blodsplatter har jag inte ens tänkt på... Men det syns inte så tydligt bakom kudden.
Björn: Haha. Är det digitalt blod? Det har inte jag heller tänkt på. Det märks vilka som är skräcksperterna!
Per: Det är rätt bra gjort men när man börjar tänka på det ser man det. Det syns när man freezeframear.
Magnus: Ärligt talat så hoppas jag att de bantar ner antalet zombies per avsnitt. Jag tycker oftast att The Walking Dead funkar som bäst när det bara handlar om människorna.
Stefan: Det handlar om människorna, men när de var på bondgården och det gick 2–3 avsnitt utan zombies var det inte kul.
Magnus: Haha, näe.
Per: Nä, fy satan vad segt det var. Och Hershel och hans förbannade snusförnuft...
Stefan: Tänk att få se ett avsnitt med bara zombies utan människor.
Per och Björn i kör: Hahaha.
Per: Ingen dialog, bara »hhhhhhhhhnnnnnnöööööööööhhhhnnnnnnn«.
Magnus: Men för många zombies är inte heller kul, måste gå att nå en kompromiss.
Björn: Vilka läser serien?
Stefan: Jag köper de svenska albumen direkt när det släpps ett nytt.
Magnus: Jag har bara läst första svenska samlingsalbumet.
Per: Jag har läst fram till volym 17-18, sen tappade jag den. Jag läste de amerikanska, vet inte hur långt svenska kommit?
Björn: Funderar på att börja om från början. Först ville jag inte spoila för mig själv men de går ju isär.
Stefan: De svenska albumen verkar hänga med tv-serien rätt så bra, men nu har de som sagt gått isär.
Stefan: I senaste albumet träffade de på kannibalerna, men de var ju bara 5-6 lösdrivare, utan Terminus.
Per: Det är ju rätt tidigt i den tecknade serie-sviten en sekvens där två psykopater i fängelset hugger huvudet av några barn. Då tänkte jag, vill jag minnas: hur rå än tv-serien vill vara kan den aldrig bli lika våldsam och grafisk och obarmhärtig som den tecknade serien. Men nu är de där!
Magnus: Men även om den är så extremt våldsam så tycker jag aldrig att serien (TV) aldrig går över gränsen och blir sadistisk.
Per: Håller med.
Björn: Sant!
Stefan: Man tycker ju inte att det är häftigt, utan bara otäckt.
Daniel: Det håller jag med om också. Sett utifrån seriens verklighet så tycker jag att grymheten känns realistisk.
Magnus: Däremot kan jag tycka att den ibland medvetet trycker på vissa knappar, bara för att provocera fram en reaktion, eller skriverier. Inget fel med det egentligen...
Björn: Medvetet men på ett bra sätt, tycker jag.
Magnus: Ja.
Per: Den fuskar aldrig med huvudkaraktärerna. Vi bryr oss.
Magnus: Den lyckas ju med att vara extrem på alla sätt och vis: både känslomässigt och våldsmässigt.
Per: Precis!
Magnus: »Våldsmässigt«?
Per: »Commando är en fyra våldsmässigt, men bara en tvåa känslomässigt.«
Magnus: Hihi.
Per: »Amour är en femma känslomässigt, men en svag etta våldsmässigt.« Etc.
Magnus: Jag har bara sett Commando...
Per: Jag med. Nu tar Björn oss i örat snart. Ämnesflykt! Sorry!
Björn: Jag trodde att det var du som var programledare, Per? Jag bara flöt med, njöt av showen!
Per: Hehe.
Daniel: Vad tycker ni om de massiva tittarsiffrorna då? Walking Dead är ju de facto USA:s största scriptade tv-serie nu, broadcastkanalerna inkluderade.
Magnus: Siffrorna kommer ju bara stiga efter den här premiären.
Björn: Alltså, om SD (partiet) gör att man tappar tron på mänskligheten så gör The Walking Dead-tittarsiffrorna att man känner hopp.
Per: Intressant att den (kanske?) våldsammaste och mest grafiska tv-serien just nu också är den mest populära. Postapokalypsen har i och för sig varit het ganska länge, men ändå. The Walking Dead är ju just nu så tröstlös och grym. Och folk älskar't.
Björn: Det är strålande tider för oss postapokalyps-diggare.
Per: Sannerligen.
Magnus: Att den är mest populär tror jag beror på att människor längtat efter en serie som verkligen är på »liv och död« och där man får chansen att gråta ut tillsammans med sina favoritkaraktärer.
Magnus: ligger nog mycket i det!
Björn: Ja-a! De har så jävla mycket att gråta över. Och som du skrev, Magnus: Ricks lidande och skägget som grånar i realtid!
Per: Rick = Jesus.
Magnus: Som en skräckgenrens Boyhood.
Per och Björn i kör (igen): Hahaha.
Per: Förresten: Hängde ni kvar till den absoluta slutscenen – efter trailern, konstigt nog – när Morgan dök upp igen?
Stefan: Med svart mask!
Magnus: Nej, missa't.
Daniel: Ja, det var en mysko scen.
Björn: Nä, kollar aldrig teasrarna. Blundar, håller för öronen och sjunger »lalalala« (på riktigt: stänger av).
Per: Ja, jag blev lite besviken när han drog av sig masken … de kunde sugit på karamellen en stund, och bara låtit en mystisk man med svart mask dyka upp. Fast de kanske tyckte det var töntigt?
Daniel: Ni som har koll på böckerna – hur långt efter ligger tv-serien? (Jag vet ju att de har spretat isär en del, men i stora drag följer väl tv-serien efter böckerna). Det är väl inget Game of Thrones-läge på gång, att tv-serien kan hinna ikapp?
Per: Har ingen superkoll men jag tror inte det blir Game of Thrones-läge, de har valt sina egna vägar ganska mycket.
Magnus: Hoppas nu bara att det håller i sig till nästa avsnitt och utöver det. The Walking Dead har ju en tendens att köra järnet i början för att rätt snabbt plana ut. Och slutligen runda av hårt.
Clik here to view.
Har ni Halloween-fest, eller?
Per: Ja precis, det har väl laggat i mitten av alla säsonger nu?
Magnus: Ändå så otroligt skönt med en serie, en av få, som ständigt bara blir bättre och bättre.
Per: Ja, Carols zombiemakeup var mysig. Bra Halloween-kostym!
TWD-cirkeln återkommer nästa vecka med nytt eftersnack.