Se Dog Soldiers, Centurion och Doomsday på 
ikväll!
Första månaden fri! Ord. pris 79 kr/mån
Om en månad har NBC:s nya serie Constantine premiär, och enligt uppgift ska den vara mer baserad på den långa graphic novel-sviten Hellblazer än den sågade men rätt underskattade Keanu Reeves-filmen från 2005. Under regissörskepan (åtminstone för pilotavsnittet) hittar vi Neil Marshall, den brittiske filmaren som slog igenom på bred front med grottkräckisen The Descent och på senare tid ägnat sig åt Game of Thrones och Black Sails. Hög tid att ta en titt på Marshalls ojämna filmografi, som innehåller alltifrån varulvar och mutanter till Michael Fassbender.
DOG SOLDIERS (2002)
Marshalls långfilmsdebut är en high concept-skräckis om soldater vs varulvar. En grupp militärer skickas till de skotska hedarna för en krigsövning mot en grupp SAS-soldater. Men hedarna ekar tomma, sånär som på en driva med lemlästade kroppar och en enda svårt massakrerad soldat som mumlar osammanhängande om vad som hänt. Plutonen tar skydd i ett närbeläget hus och när natten sänker sig blir stugan attackerad av håriga bestar som visar sig vara hungriga varulvar. Dog Soldiers spelades in i Luxemburg för en billig slant, men Marshall gör det bästa av situationen och levererar trots vissa skavanker och överspel en mustig, fokuserad och spännande varulvsskräckis. I huvudrollerna ser vi flitige Sean Pertwee och Kevin McKidd, som här befann sig mittemellan genombrottet i Trainspotting och den kommande Hollywoodkarriären i Rome och Grey's Anatomy. Dog Soldiers är ett måste för vänner av varulvsfilmer, särskilt The Howling-skolan där vi jobbar med masker och gummi i stället för tråk-CGI.
CENTURION (2010)
Efter att The Descent blivit en dunderhit fick Marshall mer pengar att bränna och valde att göra historisk action, om kriget mellan romarna och pikterna i Kaledonien (nuvarande Skottland alltså) runt år 117 före Kristus. Marshall frestade med att casta två av de snyggaste och bästa manliga skådisarna i universum: Michael Fassbender och Dominic West (McNulty i The Wire), olja upp dem och ge dem feta svärd och snygga sandaler. Men vad som hade alla förutsättningar att bli en salig hack & slash-fest mynnar ut i lätt besvikelse. Det börjar lovande, men de två hunkarna är knappt i bild samtidigt, och när legionär-McNulty (spoiler alert!) försvinner ur handlingen halvvägs och resten av filmen blir en oändligt lång jakt tappar man peppet. Om jag velat se en härjad Michael Fassbender springa för livet genom en skog hade jag sett om Eden Lake! Centurion floppade på bio och är till dags dato Marshalls sista långfilm.
DOOMSDAY (2008)
Nej, då tittar vi hellre tillbaka och njuter av Marshalls magnum opus Doomsday. Ett dödligt virus har slagit ut större delen av Skottland, så myndigheterna i England bygger en hög mur mot skotska gränsen för att stoppa smittan, vilket funkar, och Skottland förvandlas till ett ett livsfarligt ingenmansland. Efter 25 år av relativ frid och fröjd (utom för skottarna då) upptäcks nya smittofall i London, och en hårdkokt styrka skickas över muren på ett självmordsuppdrag för att hitta en försvunnen doktor som tros ha ett botemedel.
Doomsday är en vattendelare bland Marshall-fansen, fick ljummen kritik och blev inte heller den en ekonomisk succé. Men den är härlig. En grymt underhållande och skamlöst over the top-blodig postapokalyptisk actionrökare inspelad i Sydafrika som slänger ner Mad Max, Flykten från New York, 28 Days Later och en massa andra filmer i grytan, strösslar med svärdsslagsmål, mutanter, tortyr och gladiatorspel, och drar på spisen på en miljon grader. Den är fruktansvärt överspänd och blir alltmer parodisk för varje minut och varje ny »mäktig« biljakt... men jag hade ett par oerhört trevliga timmar i sällskap med snyggt filmade halshuggningar och »tuffa« oneliners. Rhona Mitra (från The Last Ship) spelar ett slags kvinnlig variant av av Snake Plissken och Malcolm McDowell tutar i med sitt sedvanliga överspel, och Bob Hoskins gör en fin biroll.
Som en uppvärmning inför kommande Mad Max: Fury Road kan jag varmt rekommendera Doomsday. Och sen håller vi en tumme för att Marshall ger sig på film igen – jag saknar honom.
Alla tre filmerna finns att se på Viaplay – klicka på titlarna.