Se Monster House på ikväll!
Första månaden fri! Ord. pris 79 kr/mån
Monster House från 2006 är en datoranimerad barnfilm som är skapad av mannen bakom Community och som i själva verket är den bästa skräckfilm du troligen inte visste fanns.
Platsen är den välbekanta och superkonforma villalängan i suburbia, men precis som i Edward Scissorhands störs de perfekta husraderna av ett risigt gammalt kråkslott som tronar mitt i tryggheten. Där bor den folkilskne Mr Nebbercracker (en extremt grinig Steve Buscemi) som hatar trespassers, i synnerhet barn, och benhårt konfiskerar bollar och sparkcyklar för de stackars ungar som vågar beträda hans heliga gräsmatta.
Inte det vanliga stuket för tecknade barnfilmer – kolla manusteamet: Harmon som skulle skapa Community, Schrab från The Sarah Silverman Program och Pettler som skrev Corpse Bride åt Tim Burton.
DJ och hans polare Chowder är två rätt nördiga småkillar som försöker rädda en förlupen basketboll undan den vresige gamlingen. De åker fast, men just som en extremt agiterad Nebbercracker ska utdela straffet stelnar han i en hjärtinfarkt och dör på fläcken inför grabbarnas skräckslagna blickar. Whoa! Första hinten om att det här inte är standard kiddie-fare utan något bra mycket mörkare. För när gamlingen lämnat huset visar det sig att fasorna bara börjat…
Monster House utvecklar sig till en rasande snygg spökhus-historia med skräckscener inspirerade av Poltergeist, driftiga barn lånade från Stephen King och en tragisk kärlekshistoria i botten, hämtad hos Edgar Allan Poe eller Ray Bradbury. (Regissören Gil Kenan håller just nu på med den Sam Raimi-producerade remaken på Poltergeist, vilket känns helt logiskt.)
Det är alltså inte det vanliga stuket som gällde för amerikanska tecknade barnfilmer vid den här tiden: en uppbygglig hjärtevärmande historia för kidsen och en övre nivå med smarta in-jokes för de vuxna. Monster House är något helt annat. Inte konstigt med tanke på manusförfattarna: Dan Harmon (som två år senare skulle skapa Community), Rob Schrab (som Harmon plockade med sig från The Sarah Silverman Program) och Pamela Pettler (som skrev Corpse Bride åt Tim Burton).
Monster House är en rak och rejäl skräckis, med välskrivna karaktärer på gränsen mellan barn och vuxna (vilket öppnar för en del fina skämt när killarna tuffar sig inför granntjejen Jenny som också dras in i spökjakten). Precis som genren föreskriver är all hjälp från auktoriteter bara att glömma: vuxenvärlden representeras av glatt frånvarande föräldrar (Christopher Guest-stammisarna Catherine O’Hara och Fred Willard), en jobbig barnvakt och hennes stenade pojkvän (Maggie Gyllenhaal och Jason Lee) och ett par stenkorkade poliser.
Monster House är producerad av Steven Spielberg och Robert Zemeckis, och det känns – vibbarna från fantasifulla suburbia-thrillers som Gremlins och E.T. finns där. Det är rasande snyggt, med den då nya motion capture-tekniken, samma som Zemeckis använde i Polarexpressen. Men istället för den filmens försök till fotorealism (som bara blev obehaglig) eller den cleana Pixar-perfekta looken jobbar Kenan med skakig handkamera och en mer dockfilmsaktig känsla – och det ser helt fantastiskt ut.
Filmen finns också svenskdubbad om man vill ha familjemys, men är inget för de minsta utan snarare en vuxenfilm, och banne mig en av de finaste skräckfilmer jag sett.