Björn Finér rankar årets tv-förälskelser

Under tv-året 2013 har jag brytt mig mest om kvinnorna i nästan alla tv-serier jag har sett. Det har funnits många bra, starka kvinnoroller. I Game of Thrones är det Daenerys Targaryen som jag gillar mest, i Bron Saga Norén. Till och med i Person of Interest, en serie med två manliga huvudroller, är det två kvinnliga birollsfigurer som jag bryr mig mest om. Carol i Walking Dead har jag skrivit om tidigare. Stryk »gillar« och »bryr mig mest om«, förresten, det är för svaga ord. Här är det frågan om tv-förälskelser! Årets starkaste:

1. Daenerys Targaryen i Game of Thrones
»All men must die, but we are not men.«

2. Saga Norén i Bron
»Syns gör vi ju hela tiden, men du menar att vi ses imorrn. Det gör vi.«

3. Samantha Shaw i Person of Interest
John Reese: »Stakeouts can get a little tedious.«
Samantha Shaw: »And what made you think I wanted the company? The time I shot you or the time I ditched you at the cemetery?«

4. Carol Peletier i The Walking Dead
(Favorit i repris.)
Carol: »It’s pretty romantic. Wanna screw around?«
Daryl: »Pfft… I’ll go down first.«
Carol: »Even better.«
Daryl: »Stop!«

5. Carrie Mathison i Homeland
Carrie Mathison: »What do you want?«
Danny Galvez: »Estes needs to see you.«
Carrie Mathison: »Tell him to fuck off.«

6. Debra Morgan i Dexter
Debra: »Sweet Mary mother of fuck, that’s good.«
Dexter: »I think you might have broken a commandment somewhere in there.«

7. Root i Person of Interest
»One day, I realized all the dumb, selfish things people do… it’s not our fault. No one designed us. We’re just an accident, Harold. We’re just bad code. But the thing you built… It’s perfect. Rational. Beautiful. By design.«

8. Stella Gibson i The Fall
»That’s what really bothers you, isn’t it? The one night stand. Man fucks woman. Subject man, verb fucks, object woman. That’s ok. Woman fucks man, woman subject, man object. That’s not so comfortable for you, is it?«

9. Hannah Horvath i Girls
»Please don’t tell anyone this, but I wanna be happy.«

10. Shoshanna Shapiro i Girls
»Okay seriously, I cannot believe I have a friend who signed a book deal, it’s so adult and intriguing.«

Flera av kvinnorna på topplistan är före detta offer som på olika sätt har lyckats ta sig ur offerrollen. Som ni ser är de också mer eller mindre grova i munnen. Jag får inte ihop vilken den röda tråden är eller vad det här säger om mig. Men listans stora problem – som jag först inte ens reflekterade över – är att alla rollfigurerna utom två är mäns fantasifoster. Därför frågar jag mig också: Är den manliga blicken 2013 jämställd? Bechdeltestet är det mest kända, om inte det enda, jämställdhetstestet för film. I år har det införts på några av landets biografer. Filmer som klarar Bechdeltestet har blivit A-märkta (»approved«). För att få A-märkningen behövs det att filmen har minst två namngivna kvinnor som någon gång under filmen talar med varandra, om något annat än män.

Jag har dock valt att inte göra det Bechdeltestet på serierna som mina kvinnliga tv-favoriter är med i. Anledningen till det är att jag ställer mig tveksam till om testet visar det som ett jämställdhetstest förutsätts att visa. I ett reportage i Kobra i SVT skvallrade de om att en av mina absoluta favoritfilmer – Spring Lola – inte klarar testet. I Spring Lola ska huvudpersonen rädda sin pojkvän från att bli mördad och behöver därför 100 000 D-mark som han är skyldig »fel« killar. Vi får se olika händelseförlopp spelas upp, tyvärr är alla alternativa universum proppfulla med män, ergo plump i Bechdeltestet. Alla som har sett detta hektiska mästerverk vet att den är jämställd. Eller – och nu funderar jag högt – den kanske har omvända könsroller snarare än att den är jämställd? Lola är aktiv, pojkvännen passiv. Det är tyvärr fortfarande ovanligt både i film och på tv att kvinnan är den som löser situationen medan mannen får panik.

Naturligtvis är jag helt för en mer jämställd värld, på riktigt och på tv. Det är testets utformning jag ifrågasätter, särskilt när man testar enstaka filmer/tv-serier. Missförstå mig inte – det är talande att så få filmer klarar Bechdeltestet och det är ett problem. Men viktigare frågor är hur kvinnorna framställs. För trots att rollerna på min topplista är skrivna av män så är kvinnorna varken objekt eller offer, inte i år i alla fall. Under tidigare säsonger har några av kvinnorna varit det, men inte längre. I framför allt Game of Thrones finns det definitivt fortfarande kvinnor som är objekt eller offer, ibland både och. Det betyder att även om den manliga blicken är lite mer jämställd 2013 än den har varit tidigare så är den fortfarande gubbsjuk och ojämställd.

Om Hannah Horvath (Lena Dunham) i Girls är ett offer och/eller objekt är en svår nöt att knäcka, rollfiguren är otroligt komplex. Att den mest komplexa kvinnorollen på min topplista är skriven av en kvinna är dock inte så konstigt. Förhoppningsvis är det ett tecken på ännu bättre skrivna kvinnoroller under 2014.

Se kommentarer