Johanna Koljonen är författare, kritiker och kulturjournalist som bland annat driver produktionsbolaget Rundfunk Media. 2010 vann hon På Spåret tillsammans med Marcus Birro.
Jag tycker väldigt mycket om alla sexscener mellan Spike och Buffy – för hur effektivt de förmedlar komplex information om karaktärerna. Skådisarna är ju begränsade i sina register så det är väldigt fint manusarbete.
Vad är bäst på tv just nu?
Jag har ingen aning. Jag har hamnat in i ett djupt deprimerande tittarbeteende där jag har tid att kolla på tv kanske en gång varannan vecka och helt enkelt följer någon ensam serie, några avsnitt i stöten, tills den tar slut. Game of Thrones är det senaste jag såg ikapp och den har i och för sig artat sig – men om den vore det bästa i tv just nu skulle det väl ha flimrat förbi några krisrapporter på kultursidorna som jag kanske hade noterat.
Vilken är den bästa tv-serien någonsin?
Objektivt kanske The Wire? För mig personligen är det Patrick McGoohans The Prisoner från 1967-1968. Jag såg den i mottaglig ålder nån gång kring 1990, i finsk tv, och skakades i grunden. Den har påverkat mina tankar kring vad fiktion kan och är till för väldigt mycket. Twin Peaks var lika drabbande men den såg jag först i repris, omkring 1994.
Har du någon tv-serie som du är »ensam om att förstå på rätt sätt«?
Jag fattar inte varför Mad About You med Paul Reiser och Helen Hunt inte har fått evigt liv. I och för sig har jag inte sett om den sedan 90-talet men det är en av äktenskapsskildringarna jag tänker på allra oftast, fortfarande.
Vem är din favoritprogramledare?
Kanske Oprah Winfrey, faktiskt, om jag ska vara helt ärlig.
Vem är din favoritskådespelare?
Emma Thompson är jag otroligt svag för. En annan som jag verkligen gillar, inte specifikt på grund av hennes skådespeleri utan för att hennes karriär fascinerar mig så till den grad att jag skulle vilja skriva en bok om henne, är Sandra Bullock. Det skulle vara intressant att se om hon höll för ett långt tv-drama.
En svensk skådespelare jag verkligen beundrar är Simon J Berger. Vi är i och för sig kompisar nuförtiden – vi har gemensamma rollspelsintressen – men jag hade redan sett Upp till kamp innan vi träffades så det går tillbaka längre än så. Jag tycker det känns på hans rolltolkningar att han är intresserad av yrket, hantverket, och inte att vara stjärna. Eller det kanske han iofs också vill vara, jag har inte frågat, men det dominerar i vart fall inte hans arbete.
Vilken är din favoritrollfigur?
Toby Ziegler.
Vilket är ditt första tv-minne?
Mina föräldrar såg på nyheterna och det var nåt om att det blivit krig. Jag visste inte vad det var men det lät förbjudet så jag satte mig under ett bord och sjöng, liksom på prov, en liten sång om att det blev krig. Min mamma sa åt mig att sådant fick man inte sjunga om. Jag har alltid tänkt att det var början av Iran-Irak, men jag inser nu att jag var bara två år då så det verkar ju lite väl tidigt? Sedan dominerade det kriget nyhetssändningarna hela min barndom så det är antagligen därför jag trodde det. I verkligheten var det antagligen Falklandskriget eller Libanon 1982, eller Sri Lanka året efter.
Ett annat minne handlar om att en skallig farbror med glasögon höll tal och att det var viktigt. Kekkonens sista år som president var också 1982 så det är antagligen där mina tv-minnen börjar.
Har du någon favoritscen?
I nån tidig säsong av Angel, tror jag att det är, sitter Spike på ett tak och liksom gör dialogen till ett samtal mellan Angel och Buffy som han spionerar på. Hon försöker röra vid hans hår och Spike säger med Angel-röst nåt i stil med »Not the hair, never the hair«. Det skrattade jag mycket åt för jag har alltid tyckt Angel är odrägligt tråkig.
Nu när jag tänker efter tycker jag också väldigt mycket om alla sexscener mellan Spike och Buffy, inte för sin så kallade sexighet men för hur effektivt de förmedlar komplex information om karaktärerna. De inblandade skådisarna är ju ganska begränsade i sina register så det är väldigt fint manusarbete.
Det bästa musikögonblicket i en tv-serie?
I slutet på första säsongen av Justified när You'll Never Leave Harlan Alive rullar igång för första gången. Fy fan vad bra det är. Det lyssnas en hel del på Brad Paisley hemma hos oss numera som en direkt följd av detta och om jag köper en gitarr och flyttar till Kentucky nån dag så är det också därför. Den romantiserande skildringen av fattigdom i Justified är ibland väldigt problematisk men konstigt nog kändes det som att brutaliteten i sångtexten och känslan i tolkningen i just den i sig djupt actionfilmsmässiga scenen ändå förankrar den i nåt slags levd verklighet.
Har du några guilty pleasure-serier?
Nä, men jag har pleasure-serier. Gilmore Girls kanske det börjar bli dags att ge ett nytt varv. Men den är ju bra på riktigt. Eller jo förresten! The Nanny med Fran Drescher! Den kan jag inte påstå är särskilt bra med jag såg en repris på ett hotellrum i USA nyligen och gillade den precis lika mycket som förr.
Vilken tv-series ledmotiv skulle du ha som mobilsignal?
Hm… True Detective?
Vilket tv-program vill du lägga ner?
SVT Debatt? Folk som tittar på det verkar bli så ledsna och maktlösa.
Vilken tv-serie vill du återuppliva?
As Time Goes By med Judi Dench och Geoffrey Palmer är en stillsam serie jag aldrig sett ett dåligt avsnitt av. Jag har iofs inte sett den från början till slut, utan mest gammel-tv-tittat med varierande lojalitet. Den gick 1992–2002 med nåt slags dubbel julspecial 2005, som jag inte har sett. Den handlar bland annat väldigt mycket om att åldras och nu när det snart gått tio år till vill man ju gärna se mer.
Vem var din första tv-förälskelse?
Den indiska lejoninnan i animationsversionen av Jorden Runt på 80 dagar.
Vem är din senaste tv-förälskelse?
Matthew McConaughey i True Detective, som alla andra föreställer jag mig.
Vilket tv-program skulle du vilja vara?
Vete fan. Jag tycker ju att West Wing är det bästa livet, men ju mer jag lever så, desto sämre mår jag fysiskt och psykiskt. Det kanske borde vara mer Jills veranda. Eller nåt annat med verandor. Eller! Nåt stillsamt där man ändå kan få använda hjärnan? Kanske få bli Murder, She Wrote när man blir gammal.
Vilka tv-program återvänder du till?
West Wing har jag sett om i olika livskriser och eftersom den är så viktig för mig har jag inte pallat se sista säsongen alls. Buffy upplevde jag själv när jag var yngre, och sedan igen genom en tonårsdotter, så den kommer jag nog se om igen så småningom. Jeeves & Wooster är trösterik för mig. Absolutely Fabulous tror jag att jag kommer att se även i framtiden.
Vilken tv-serie tycker du är överskattade?
Lost, Heroes… Mycket som antingen vänder sig till en geekpublik på ett kalkylerande sätt eller som försöker sprida geekiga njutningar utan ett seriös analys av vad som är bra har jag mycket svårt för.
Och underskattade?
Jag tar en här som jag inte har sett: jag har läst på enormt mycket om Batmans historia i år på grund av jubileumet. Eller egentligen började det med att Kevin Smiths Fatman on Batman-podcast är så fruktansvärt bra. Där har jag insett att Batman the Animated Series och alla dess efterföljare nästan oavbrutet sedan 90-talet har jobbat med karaktären på ett högtstående sätt som har haft ett enormt inflytande på hur vi upplever Gotham och i ett bredare perspektiv superhjältegenren idag. Både yngre filmmakare och serieförfattare som Scott Snyder formades ju av den serien, dess allvar och lyhördhet och visuella ambitioner.
Men eftersom jag inte är animationsnörd och alltid har varit mer Marvel än DC hade jag helt missat detta. Ett annat, rimligare sätt att formulera samma sak är att det inte är jag individuellt, utan snarare min bransch populärkulturskribenterna som har misslyckats med att förmedla att tv-serien var viktig. Så mitt nästa bildningsprojekt kommer att bli att se Batman-animationerna från början!
Sommartittarna återkommer sommaren ut på TVdags, varje dag kl 10.