
Det är något med La Toya Jackson, och det är inte bara det där kända efternamnet. Hela hennes familj är som de flesta vet full av världsartister. Michael såklart, och Janet och så bröderna i Jackson 5. Själv blev hon aldrig någon stor artist, även om Hearts Don't Lie är en catchig låt. I stället har hon ridit på Jackson-namnet under alla år. Hon har gjort allt från att fronta läderhuvudband till att posera i Playboy till att ge ut memoarer om sina många år med den misshandlande ex-maken Jack Gordon.
Ingen i Life with La Toya kommer att vinna någon Oscar. Och det är faktiskt vad som gör programmet till ett så stort guilty pleasure.
Sedan kom reality-tv-vågen i början av 2000-talet och plötsligt fann hon sin plats i solen. För reality-tv ställer inga krav på talang, utan på personlighet, och om det är något La Toya Jackson har så är det just det. Så hon har låst in sig i brittiska Celebrity Big Brother-huset, lärt sig att bli sheriff i Armed & Famous och bråkat med Star Jones och Omarosa i Celebrity Apprentice. Och nu har hon äntligen sin egen realityserie Life with La Toya, som nyligen körde i gång sin andra säsong.
Som jag har skrivit förut handlar inte reality-tv om verkligheten, utan snarare om att skapa den. De flesta händelser är arrangerade och det mesta som sägs är manusbundet. Om en märker det eller inte som tittare beror helt enkelt på hur bra realitydeltagarna är på att spela sig själva. Om vi säger så här: ingen i Life with La Toya kommer att vinna någon Oscar. Och det är faktiskt vad som gör programmet till ett så stort guilty pleasure.
Life with La Toya är så otroligt dålig på att dölja det faktum att ingenting som sker är på riktigt. La Toya Jackson har till exempel i två säsonger bott på hotell medan hon »letar efter sitt drömhem«. Det betyder i realityvärlden att hon inte vill ha kamerorna i sitt riktiga hem och därför låtsas bo på ett hotell i ett år. Bara det cracks me up. Men framför allt är alla händelser så genomskinligt fejkade och bananas att det blir stor humor.
Hur kunde den första säsongens klimax vara den obesvarade frågan om La Toya Jackson fortfarande är oskuld?
Under första säsongen hann hon med allt från att anordna en seans för att prata med sin döda bror Michael till att vara barnvakt åt okända bebisar för att hon »planerade att adoptera«. Om hon hade gjort det hade hon för övrigt döpt dottern till Paris, då hon, brorsan Michael och deras vän Kathy Hilton alla lovade att döpa sina döttrar till det. Och därmed har världen fått möta Paris Jackson och Paris Hilton. Kanske räcker det så.
I slutändan handlar allt om att jag älskar La Toya Jackson. Hon är rolig, knäpp, har fantastisk överdådig klädstil och är framför allt intressant. Just därför är det en del av mig som önskar mig en mer seriös show. För hur var det att växa upp i ett superreligiöst hem med aggressive pappa Joe? Hur var det att stå i skuggan av superstjärnorna Michael och Janet? Och hur har hon påverkats av sin kvinnomisshandlare till ex-make? Och hur kunde den första säsongens klimax vara den obesvarade frågan om hon fortfarande är oskuld? Det finns så många svarta och djupa bottnar som bara antyds i stället för att undersökas närmare. Det är så klart medvetet då detta inte ska vara för privat eller »äkta«, men det är ändå trist.
För det går att göra bananas och underhållande reality-tv och samtidigt visa sprickorna i fasaden. Det lyckades komikern Kathy Griffin göra i sin strålande realityserie Kathy Griffin: My Life on the D List som gick i sex säsonger för några år sedan. Mycket var fun and games, men samtidigt fick tittarna också se hur hon föll isär av en dålig skilsmässa och sin pappas bortgång. Serien är en av de mest lyckade realityserier jag har sett just för att den lyckades hitta en gyllene medelväg mellan det tokroliga arrangerade och det genuina och personliga. Jag önskar att Life with La Toya var mer åt det hållet, men samtidigt är det också befriande att den är totalt jävla löjlig.
Nedanstående klipp är inte från Life with La Toya, utan ett nyhetsinslag från 2010 då La Toya Jackson möter brorsan Michaels apa Bubbles igen, men det är bland det roligaste jag har sett då det visar hur underhållande hon är.
Life with La Toya sänds på OWN i USA.