Det är dags för den fjärde och sista delen i min nedräkning till Eurovision Song Contest i Köpenhamn nästa vecka. I kväll fortsätter jag att recensera bidragen och tar återigen avstamp i SVT:s upplägg i Inför Eurovision Song Contest som sänds varje fredagskväll.
I kväll, i avsnitt fyra, är Alcazar-medlemmen Lina Hedlund och programledaren Henrik Torehammar gäster och de länders bidrag som det tycks till om är de sista ur semifinal 2, nämligen Rumänien, Finland och Slovenien, samt med bidragen från de sex länderna som går direkt till final 10 maj, Danmark, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Storbritannien.
Nästa vecka kommer jag att använda dessa första intryck av låtarna tillsammans med mina intryck av repetitionerna för att sätta betyg på låtarna och tippa hur det går i semifinalerna och senare i finalen. En superguide helt enkelt.
Rumänien: Paula Seling & Ovi - Miracle
Rumänien debuterade i tävlingen 1998 och sedan 2002 har de medverkat varje år. De är ett av de länder som sedan semifinalens införande 2004 varit i final varje år. I år skickar de Paula Seling & Ovi som kom trea i tävlingen 2010.
Omdöme: Detta är en klassisk schlagerlåt med ett försök till modern dansproduktion, men alla anspråk på att vara up to date raseras av det faktum att Paula och Ovi sjunger låten så tråkigt gammalmodigt. Detta kan attrahera äldre målgrupper, men själv saknar jag han med jättevingarna från förra året.
Finland: Softengine - Something Better
Finland har deltagit 46 gånger i tävlingen. Landet vann tävlingen för första gången 2006 med Lordis bidrag Hard Rock Hallelujah. Finland har kommit sist totalt nio gånger och fått noll poäng tre gånger. I år skickar de Softengine.
Omdöme: Det här är finländska motsvarigheten i till brittiska pojkrockbandet The Vamps. Det är inte alls dåligt, utan ganska svängigt och framför allt är det ganska ensam i sin genre i tävlingen i år. Det är aldrig en nackdel.
Slovenien: Tinkara Kovač - Round And Round
Mellan 1961-1991 representerades landet av Jugoslavien och fyra av de 27 bidragen framfördes av slovenska artister. Sloveniens bästa resultat i tävlingen är två sjundeplatser; 1995 och 2001. Efter att semifinalen infördes 2004 har landet kvalificerat sig till final endast två gånger. I år skickar de Tinkara Kovač.
Omdöme: Denna blandning av balkanrytmer och rak popmelodi är faktiskt riktigt bra. Och släng in lite tvärflöjtssolo och jag är såld. Jag tror att detta kan bli en dark horse i tävlingen.
Danmark: Basim - Cliché Love Song
Danmark har deltagit i Eurovision Song Contest sedan 1957 och vunnit tre gånger; 1963, 2000 och 2013. I år skickar de Basim.
Omdöme: Jag hatar den här låten. Den är överkäck och Basim försöker vara Bruno Mars men sjunger ansträngt och falskt genom hela jävla låten. Tyvärr lär dock detta charma alldeles för många. För mig är det en av årets tveklöst sämsta låtar.
Frankrike: Twin Twin - Moustache
Frankrike är ett av Eurovision Song Contests mest framgångsrika länder. Det är ett av de sju länder som deltog i den allra första upplagan 1956 och landet har aldrig kommit på sista plats, fast de har medverkat i över 50 år. I år skickar de Twin Twin.
Omdöme: Jag må älska när Frankrike skickar innerliga ballader på franska, men gillar även att de på senare år har skickat intressanta poplåtar med Anggun och Sébastien Tellier. Moustache är en av årets mest moderna låtar och den är riktigt charmig danspop. Frågan är dock om det kommer funka.
Spanien: Ruth Lorenzo - Dancing In The Rain
Spanien deltog för första gången i Eurovision Song Contest 1961 då landet kom på nionde plats. Sedan 1999 är Spanien en av länderna i The Big Five (tidigare "The Big Four) och kommer därför automatiskt till finalen oavsett dess resultat året innan. I år skickar de Ruth Lorenzo.
Omdöme: Ruth är en gammal X Factor UK-finalist och hon ställer upp med en för sammanhanget riktigt bra popballad. Det är fläskigt på ett modernt sätt och Ruth sjunger fantastiskt. Spanien kan gå långt med denna.
Tyskland: Elaiza - Is It Right!
Tyskland var ett av de sju länder som deltog i den första upplagan av Eurovision Song Contest 1956. Tyskland tävlade från år 1956 till 1990 som Västtyskland. Tyskland är det enda land som skickat bidrag varje år sedan starten. Trots detta har de bara två vinster med Ein bißchen Frieden 1982 och med Satellite 2010. I år skickar de Elaiza.
Omdöme: Detta är en enerverande liten åt som sätter sig på hjärnan efter tio sekunder. Den är inte skitdålig, men känns lite för långsamt trallig. Som musik ur ett tråkigt cirkusnummer.
Italien: Emma Marrone - La Mia Città
Italien är ett av de länder som deltog i den första Eurovision Song Contest i Lugano 1956. Under de första åren medverkade Italien alla år förutom 1981-1982, 1986 och 1994-1996. Åren 1997-2010 valde landet att inte delta på grund av lågt intresse i landet och från det nationella TV-bolaget RAI. I år skickar de Emma Marrone.
Omdöme: Jag gillar att Italien sedan de komma tillbaka till tävlingen ställer upp med bidrag som känns väldigt italienska. Detta är rockigt och charmigt och Emma låter lite som ung Gianna Nannini. Det är en stor komplimang.
Storbritannien: Molly - Children Of The Universe
Storbritannien debuterade 1957 och har vunnit fem gånger. Till och med 1998 (då Storbritannien kom på andra plats, och hade vunnit året innan) hade Storbritannien nästan alltid hamnat på någon av de tio bästa platserna. Sedan dess, uteslutet 2002 och 2009, då landet kom trea respektive femma, har deras placeringar varit mycket sämre med inget bidrag inom topp tio. I år skickar de Molly.
Omdöme: Jag älskade förvisso Bonnie Tylers bidrag förra året, men det är skönt att de i år skickar ett bidrag som försöker vara lite yngre. Molly har en cool röst och låten är lite quirky charmig, men inte så mycket mer. Den går lite på tomgång efter ett tag.