Inför nypremiären av 24 har vi en serie med 24 dagliga arkivtexter ursprungligen publicerade på Weirdscience.se, förlagan till TVdags. Vi kör dem i kronologisk ordning, från säsong 4 och fram till slutomdömena om sista säsongen. Dagens text är från WS den 27 februari 2007.
Helst skulle det ju ha varit Jack. Den mest existentiella frågan folk ställt sig de senaste åren har varit när just Jack – och inte Buchanan eller nån annan på CTU – går på toaletten. Frågan har upprepats så mycket att det blivit en löjlig kliché som serieskaparna vid ett flertal tillfällen, lika ointresserat som irriterat, viftat bort med att Jack »antagligen gör som alla andra, går på toaletten i reklampauserna«.
Fox borde pyst ut till pressen att nu kommer värsta rackarrökarbomben i seriens historia. Helst skulle det ha varit Jack, nu fick mysmjäkige Morris dra, eller droppa, det stora lasset.
Så, visst, när någon nu, igår kväll, för första gången i 24-historien faktiskt kunde ses sitta och bajsa inne på CTU:s men's room så borde det, i synnerhet för maximal PR-effekt, ha varit Jack. Och Fox borde på Lost-manér ha tragglat trailers i veckor i förväg:
»Every season has a certain episode that everybody's talking about... this is that episode!«
Samt, så att säga, pyst ut till pressen att just detta avsnitt innehåller den värsta rackarrökarbomben i seriens historia.
Men jag är jävligt nöjd ändå, även om det bara blev mysmjäkige Morris som fick dra, eller droppa, det stora lasset. Huvudsaken är att det nu faktiskt bajsats i 24. Så man kan ge kritikerna svar på tal när de mossar ur sig sitt middle-of-the-road-mantra »men när går de och äter då, va, haha, när går de på toaletten«.
Åkej, jag ska inte låtsas som om sekvensen var entydig. Morris hade whiskyflaskan där bak i brallan, och det kan ha varit därför han fortfarande hade högerhanden bakom ryggen när han han med vänstern låste upp för Chloe. Men eftersom toalettlocket var uppfällt (synligt i en bråkdels sekund) väljer jag att tro att han just dragit upp brallorna efter att ha skitit tv-historia.
Även ur rent dramatiskt synpunkt var det ett storartat avsnitt. Det är den där tiden på säsongen när musiken börjar ta plats i centrum igen, och det leks med filmhistoriska grepp på ett förtjusande sätt. The Biscuit-assistenten Reeds promenad genom korridorerna med en ni-som-sett-vet-vad i fickorna var ett litet mästerverk: man hörde småpratet runtomkring honom, allt var objektivt sett fullständigt odramatiskt – bara Reed visste vad som var i görningen, och han var svettigt tyngd av stundens allvar när en subjektiv handkamera plötsligt trängde sig fram rakt under hakan på honom och fortsatte gå i takt på en meters avstånd, samtidigt som den impressionistiska musiken trängde ut alla miljöljud i ytterdelen av ljudbilden – som i något av de hjärnskrynkligaste drömpartierna i originalet av The Manchurian Candidate, eller som en supersubjektivt hjärtbultande scen i Coppolas The Conversation.
24: Live Another Day (24 säsong 9) sänds exklusivt på Viaplay i Sverige med start den 6 maj, ett dygn efter USA-premiären.