Senare i år har America's Next Top Model premiär för sin 21:a säsong och jag spår att den då går sin allra sista catwalk. Det borde den i alla fall efter att de senaste säsongerna ha ballat ur fullständigt. Att tävlingen aldrig har brytt sig särskilt mycket om modellandet, utan koncentrerat sig mer på drama och bråk, har alldeles för länge varit okej för undertecknad reality-junkie, men även jag har fått nog. Den senaste säsongen, där manliga deltagare bjöds in för första gången, var ett lågvattenmärke. Det var som att se en dålig kysk version av Paradise Hotel snarare än vad som en gång var världens starkaste modelltävlingsvarumärke.
I stället för att försöka vara något den aldrig kan vara borde Top Model Sverige ha försökt skapa sig en egen identitet anpassad efter den nordiska marknaden.
Även den svenska versionen, Top Model Sverige, har kämpat, egentligen ända sedan starten 2005. Den har genom åren kastat in den ena svenska »supermodellen« efter den andra – Mini Andén, Malin Persson, Vendela Kirsebom, Izabella Scorupco – för att ge tävlingen lite stjärnglans, men de har inte gjort några större avtryck. Ja, förutom Izabella Scorupcos bisartt härliga perukbonanza 2012! Inte heller många av deltagarna har varit särskilt minnesvärda.
Det största problemet med Top Model Sverige har dock varit att den så ängsligt har efterapat förlagan och försökt leva upp till det amerikanska överdådiga och överdramatiska. Men som med så många svenska versioner av amerikanska förlagor oavsett genre, har det mest känts ansträngt, obekvämt och lite billigt producerat i jämförelse. I stället för att försöka vara något den aldrig kan vara borde den ha försökt skapa sig en egen identitet anpassad efter den nordiska marknaden.
Det är den insikten jag tror att Top Model Sverige har fått i år. Förändringen började redan förra året när Caroline Winberg tog över programmet. Hon föryngrade det och förstod att målgruppen främst finns i den modebloggande och Instagramberoende unga tjejgenerationen. För mig var Caroline Winberg lite av ett blankt blad innan jag såg henne vara en alldeles utmärkt charmig och tuff domare i The Face UK jämte Naomi Campbell och Erin O'Connor. Hennes förmåga att prata som tjejer gör mest samtidigt som hon drar från sin erfarenhet som internationell toppmodell funkar bra även i Top Model Sverige.
Att även killmodeller deltar i år för även med sig intressanta frågeställningar om vilka skönhetsideal som killar har att förhålla sig till i modellbranschen och i samhället i stort.
Men programmets absolut största räddning är att den uppenbarligen har skitit i förlagan för en gångs skull. Visst, även de har bjudit in manliga modeller för första gången, men programmet har gått från en timme i veckan till att sändas en halvtimme måndag till torsdag. Det är ett skitsmart drag då det frigör den från förlagans förväntade och hämmande dramaturgi samtidigt som programmet nu har tid att faktiskt komma närmare själva modellandet.
Det är faktiskt förvånande hur lite tv-tid som ägnas åt att försöka skapa konflikter mellan deltagarna. Att killarna och tjejerna först tävlade som lag mot varandra, där den tjej eller kille som tar veckans bästa bild räddar hela laget från eliminering, ledde inte ens det till bitter rivalitet. Det må vissa tycka är tråkigt, men för mig som älskar snäll reality där fokus ligger på deltagarnas talanger snarare än på att ställa dem mot varandra är det bara välkommet. Att de från och med denna vecka tävlar i par lär inte förändra det.
Att även killmodeller deltar i år för även med sig intressanta frågeställningar om vilka skönhetsideal som killar har att förhålla sig till i modellbranschen och i samhället i stort. Domarpanelen har tröttsamt både hackat på vissa manliga deltagares »feminina drag« för att i nästa ögonblick kritisera att en annan manlig deltagare har »för mycket muskler«. Det blir tydligt att även killmodeller har märkliga och motsägelsefulla skönhetsideal att förhålla sig till.
När det gäller årets deltagare hejar jag lite extra på Jennifer. Hon klipptes tidigt i programmet ihop till att vara den där stereotypa överkaxiga bruden som dissar allt och alla och tycker hon är bäst i världen, men hela tiden har hon även uppvisat en mjuk och sårbar sida som faktiskt är väldigt berörande. Att hon kanske inte är bästa modellen skiter jag i. Hon väger upp det med en stor dos humor och ärlighet som gör henne självklar som min favoritdeltagare. Heja Jennifer!
Top Model Sverige sänds på TV3 måndagar–torsdagar kl 19:30.