Vad är Community utan Troy och Pierce?
En serie med väldigt stort kreativt självförtroende, uppenbarligen. Bondage and Beta Male Sexuality, den femte säsongens sjunde avsnitt, är Community i vemodig, vardagsfilosofisk toppform. Och avsnittets två huvudpersoner – storyns starkaste beståndsdelar – spelas av två gästskådisar. Av själva studiegruppen är det egentligen bara Jeff, Abed och Britta som figurerar över huvud taget.
Professor Duncan (John Oliver) har funnits med sedan Communitys första avsnitt, men bara dykt upp sporadiskt – antagligen mer på grund av John Olivers åtaganden som Daily Show-korrespondent än något annat.
Det hjälper förstås att det är John Oliver och Jonathan Banks, men det är modigt att förnya serien, att hitta nya sätt att berätta historier utifrån Greendales universum.
Nu har fått serien möjlighet att använda honom lite mer aktivt. Det blir säkert kortvarigt – Oliver har ju premiär för sin nya HBO-talkshow i april. Men Dan Harmon och hans team gör helt rätt i att ge britten mer utrymme här.
Professor Duncan tar Community i en mer vuxen riktning. Han är en sorglig figur, ett slags spegling av Jeff som han hade varit utan Joel McHales ansikte och kropp, och utan förmågan att prata allt och alla under bordet. Det har alltid funnits något intressant i deras dynamik; Jeff har svårt att gömma sin karaktärssvagheter inför Duncan, och det lockar fram hans mänsklighet.
Här övertalar professorn Jeff att hjälpa honom att ragga upp Britta. Den delen av avsnittet blir en liten historia om konflikten mellan att göra det man tycker är rätt och att göra det man själv tjänar på. Och om vänskap, som något som inte är särskilt magiskt – snarare ganska besvärligt – men ändå ett väldigt bra motgift mot den där känslan av tomhet och ensamhet som kan vara så svår att skaka av sig.
Samtidigt placerar serien Abed i en oväntad men inspirerad position post-Troy: i konflikt med professor Hickey (Jonathan Banks). Abed befinner sig i sin självupptagna fantasivärld och råkar förstöra teckningar som Hickey har jobbat hela kvällen med (professorns sidoprojekt är som bekant en tecknar serie om en anka, »förlag är intresserade«).
Hickey har redan gått och irriterat sig på att alla behandlar Abed med silkesvantar, och bestämmer sig för att lära honom en läxa. För dem handlar avsnittet om det svåra i att vilja vara något mer än, och hur lätt det är att bli begränsad av stolthet när allt man vill är att ha något att vara stolt över.
Community har ju ett fantastiskt handlag med den här sortens avsnitt, där moraliska gråzoner och svårdefinierade känslomässiga konflikter är i fokus på ett sätt som egentligen är helt orimligt för en sitcom på en amerikansk network-kanal. Och här, som sagt, hittar serien nya ingångar genom att använda Duncan och Hickey som katalysorer.
Det hjälper förstås att John Oliver och Jonathan Banks är John Oliver och Jonathan Banks, men det är ett otroligt styrkebesked av Community att serien kan få till en sån här fullträff genom att leta sig utanför studiegruppen. Det är ett modigt sätt att förnya serien, att hitta nya sätt att berätta historier utifrån Greendales universum.
Och det gör mig väldigt hoppfull för att den här serien som jag älskar (om det inte är uppenbart) har fler väldigt bra avsnitt i sig. #sixseasonsandamovie! (Även om jag nog egentligen klarar mig utan filmen...)
Community sänds på torsdagar på amerikanska NBC.