TVdags OS-bevakning i samarbete med
Alpint, damer: Slalom damer (TV10, kl 13:45)
Längdåkarna har hittills i det här mästerskapet prickat formen rätt, haft perfekt material och dessutom haft stolpe in (eller, i Emil Jönssons fall, kanske snarare stolpe, målvaktens rygg, ribba och sen in).
Medaljchanserna som radades upp innan spelen har försvunnit efter uråkningar och bedrövliga andraåk. Men chanserna som återstår är de största.
Samtidigt har det alpina landslaget, vårt näst starkaste i de individuella sporterna, inte haft något särskilt lyckat mästerskap. Medaljchanserna som radades upp innan spelen började har försvunnit en och en efter uråkningar och bedrövliga andraåk.
Nu är det helt plötsligt bara två tävlingar kvar. Som tur är de två tävlingar där vi både har flest och störst chanser. Allra bäst ser det kanske ut här: med både Frida Hansdotter och Maria Pietilä Holmner som reella pallplatskandidater.
(Och när vi ändå är inne på utförsåkning – missa inte damernas Skicross med Anna Holmlund som comebackande joker. I TV3 med start klockan 8:45)
Ishockey, herrar: Sverige–Finland, semifinal (TV3, kl 13)
Den nordiska sportsliga maktbalansen har rubbats rätt rejält i det här mästerskapen. Svenska längdåkare har kört i åttor kring de norska dominanterna, De finska längdåkarna vann sitt första OS-guld på den här sidan dopingskandalen. I norsksvenska paradgrenen teamsprint.
Här däremot vill vi så klart att balansen ska bestå. Det finska hockeylandslaget ska ju vara den där kaxiga lillebrorsan som gång på gång inbillar sig att den kan slå oss och ibland kanske till och med verkar göra det, men som i slutändan ändå alltid ligger där på rygg.
Det är vad erfarenheten säger. Vad magkänslan säger är något helt annat. Finland har övertygat stort hittills, de ärrade veteranerna ser ut som pigga tonåringar, laget är sammansvetsat och välbalanserat, kvartsfinalvinsten mot ett supertaggat Ryssland imponerade stort. Det här kommer bli en otäck, oviss match.
Curling, herrar: Kina–Sverige bronsmatch herrar (TV3, kl 9:30)
Curling kan vara en fruktansvärt grym sport. Den alldeles förträfflige Niklas Edins avslutande sten i semifinalen mot Storbritannien var två, max tre, centimeter från att träffa rätt, putta den där satans stenen bort från boet, ge britterna en etta till likaläge och driva matchen till en särspelsomgång där Sverige hade haft sista stenen. I stället blev det en smärtsam, bitter, förkrossande förlust.
Utgången i den här bronsmatchen hänger nog väldigt mycket på hur lag Edin lyckats ladda om.