»Du har inte sett min megaaas här nånstans?«
Den snuviga Matuldas efterlysning av Megasen sitter inpräntad i mitt barndomsminne. Som jag älskade »luftisarna«, som Peter Pan-style kom in genom sovrumsfönstret hos Mats och Mi, högst upp i miljonprogramslägenheten, och tog dem med ut, upp i skyn ovanför förorten som gled över i en surrealistisk Miyazakivärld full av fantasifullt luftburna invånare och farkoster; där Luftrövaren rumlar runt och kungen Storpösus alltid är en aning för lynnig för sin befolknings bästa. Älskar när Luftrövaren rövar bort självaste Storpösus och folkets reaktion är typ »good riddance«…