Att Johan Rencks serie Ettor & Nollor blivit omskriven är väl kanske inte helt otippat då det är hans första svenska serie samt att exportdundret Kent gjort musiken. Vad som däremot är helt otippat är att det inte pratas så mycket om ovanstående faktorer utan mest om en enskild stockholmares tolkning av den breda, grova, dialekten från Göteborgs baksida. Varvsslang, arbetarjargong eller varför inte kort och gott: Gustaf Skarsgård i rollen som Karl. TVdags ringer upp Gustaf för att prata kritik, method acting och »Imponerande muskelstruktur«, bland hundar.
TVdags: Tidigare i dag hade vi en krönika om dig med rubriken Gustaf Skarsgård: Sveriges Daniel Day-Lewis…
Gustaf Skarsgård: Ja, det är ju smickrande.
Jo, men jag tycker det saknas den typen av skådespelare i Sverige. Jag är ju uppvuxen med De Niro och Al Pacino, alla de här som körde järnet och sedan fick det bära eller brista. Hur jobbar du egentligen med dina karaktärer, som Karl i Ettor & Nollor till exempel?
- Varje roll innebär ju annorlunda typer av arbete. Men just med Karl så var det viktigt att hitta hans frenesi och intensitet. Jag slutade snusa och röka innan, det hjälpte mig som fan och det var ju också då jag kom på att han skulle tugga nikotintuggummi hela tiden. Fast jag använde vanliga tuggummin så att jag skulle ha abstinensproblem under hela inspelningen, arg konstant. Sedan ville jag ju också att Karl skulle vara stor och jag var så tanig då, så jag gjorde knappt något annat än åt och tränade och var sjukt aggressiv.
Jag slutade snusa och röka innan, det hjälpte mig som fan. Det var då jag kom på att Karl skulle tugga nikotintuggummi. Fast jag använde vanliga, så att jag skulle ha abstinens och vara arg konstant.
Levde du dig in i rollen vid sidan av inspelningen också?
- Nej, jag gör aldrig sådär att jag på något sätt är medvetet »in character«, däremot så blir man ju så klart påverkad och man tillåter karaktären att ta över ens eget jag. Inte så att man går omkring och är Karl privat, men man glider in och ur. Men Daniel Day-Lewis har ju det som metod att han är »in character« hela dagarna, under inspelningen men även vid sidan av och det behovet känner jag inte att jag har. Men med det sagt så tillåter jag karaktären ett visst utrymme, jag ser till att befinna mig i den energin som karaktären har.
Både före och efter av Ettor & Nollor skrevs det ju väldigt mycket om serien och framför allt då om din karaktär Karl. Läste du någonting av det som skrevs?
- Jag läste allt, jag tycker om att läsa recensioner.
Personligen är jag ju väldigt mycket för älska/hata-reaktioner. Antingen tycker man om någonting extremt mycket eller extremt lite och du har fått den responsen.
- Jag tycker det är roligare, det så klart att man helst vill bli älskad av alla. Men det är ju också intressant att bli älskad av vissa och hatad av andra. Hellre det än att man förblir lite lagom och o-omnämnd. Ljummet är ju bara tråkigt.
Kritiken har annars fokuserat rätt mycket på Karls breda göteborgska. Jag är själv från Göteborg och har rätt många barndomsvänner som pratar ungefär på det här sättet. Det börjar lite som ett skämt som sedan blir en vana.
- Det råder ju delade meningar om min dialekt. Jag tror också att folk har fördomar just gentemot mig och hur en stockholmare pratar göteborgska. De tänker: »Nu ska vi se hur Gustaf Skarsgård hanterar den här dialekten.« Utan att förstå vilken typ av göteborgska jag valt. Jag bad ju producenten »hooka« upp mig med en göteborgare från den gamla skolan, en klassisk »göbbe« som hette Ragnar och blev min röstcoach. Han läste in hela manuset för mig på band och jobbade med mig. Vad gäller dialekten så finns det annars liknelser mellan den breda göteborgskan och den breda stockholmskan, hur arbetarklassen talade på söder. Och det finns verkligen snubbar i min generation, precis som Karl, som snackar otroligt brett fortfarande. Så jag ville göra något liknande, fast på göteborgska.
Det är ju lite teater över det hela...
- Ja, absolut, det är ju en skruvad roll redan på pappret, så hade jag fegat ur så hade det ju bara blivit skit, hela karaktären hade fallerat. Nu är det ju många som tycker att den gjorde det ändå men... jag är stolt över den.
Jag uppskattar ju Ettor & Nollor något enormt just för att den sticker ut från mycket annat som produceras i Sverige just nu. Senaste gången jag fick den här känslan av svensk tv var väl kanske av Hammarkullen 1997.
- Den sticker ju definitivt ut hakan och det ju tråkigt då att folk är så snabba att nypa till. Trist, men det känns ändå som om rätt människor har tyckt om den. Och jag har även fått väldigt fina omdömen från just göteborgare som tycker att det jag gör är klockrent.
Vad som också är kul med Karl är ju att han är högst osympatisk, men ändå sympatisk.
- Ja, han är ju en vidrig människa på väldigt många sätt, men även rätt enkel, simpel, på ett sätt som kan få en att sympatisera med honom. Vilken karaktär man än gestaltar måste den ju alltid ha något slags dragningskraft.
Men förstod du, när du tog rollen, att folk kommer reagera negativt på det här?
- Det är ju alltid en risk man tar, men om jag skulle hålla på att spela enbart för att tillfredsställa alla skulle jag ju bli som den värsta sortens popmusik, urlakad och värdelös. Det har jag inte något som helst intresse av. Den kvoten är redan fylld. Och sedan är det inte roligt att spela sig själv om och om igen heller. Sedan beror det väl också lite på vilket sammanhang det är, i det här fallet var det ju tal om en upphöjd, tillskruvad berättelse. Som vi dessutom får se ur en annan människas, Sebbes, perspektiv. Detta faktum tycker jag tillåter vissa överdrifter i spelet. Men när man gör en film som Vi, som jag gjorde förra året, ligger ju ribban på en annan nivå, det är ett litet kammarspel där spännvidden ligger på två millimeter medan den i Ettor & Nollor ligger på tjugo meter. Båda två typerna är ju fantastiska på sitt sätt.
Vad är skillnaden på att spela in tv och film?
- Ingen egentligen, vad jag gillar med tv är att man får tid för att fördjupa relationerna. Som i True Detective eller Breaking Bad. Bästa underhållningen som finns just nu.
Ettor & nollor finns på SVT Play och ligger kvar där i 30 dagar.