»I Transsylvanien råder det blodbrist och den adliga vampyrfamiljen tvingas flytta till en trea i en Stockholmsförort där den driftiga mamma Bettan har lyckats skaffa jobb på blodcentralen. Men det är inte helt lätt att leva dubbelliv som vampyr i de levandes värld, särskilt inte då gamla släktingar och zombiepolare envisas med att komma på besök. Och när självaste gammelgadden Greve Dracula anländer för att kontrollera att familjen fortfarande lever som vampyrer så hamnar familjen i en jobbig knipa.«
När jag läste ovanstående, vilket är SVT:s beskrivning av handlingen, tänkte jag – det låter ju helt horribelt! Är det något slags Hem till midgård-serie fast med vampyrer? Vem är det som ska se på detta? Efter ett tag insåg jag att jag helt missat att Familjen Rysberg är ett barnprogram, något som ställde saken i ett lite annat ljus. Plötsligt blev jag pepp på att se det.
Och faktum är att Familjen Rysberg är rolig. I början har jag lite svårt att ta att varje replik är en one-liner av typen: »Att vara vampyr suger!«. Och att det av nån anledning är pålagda skratt som på en amerikansk sitcom. Men jag kommer över det, och börjar njuta av berättelsen i stället. Den är precis så absurd som bra barnprogram ska vara. Och inga krångliga bakgrundsberättelser – en kort sejour i Transsylvanien och sen kastas vi direkt in i familjens lägenhet i vad som ser ut som Rågsved i Stockholm.
Men är det inte förkastligt med vampyrer och alla skämt om att döda? Nja, det hanteras väldigt roligt och jag känner aldrig moralpanikpinnen komma. Ingen i showen (trots vampyrskap) har hittills brukat något våld, och allt blod dricks ur blodpåsar (mamman jobbar ju på en blodcentral) och ur en blood-in-box.
Det känns som att manusförfattarna skapat en monstervärld som de verkligen gillar och sen gått bananas inuti den, på ett sätt som man liksom bara får om man skriver barnprogram
Obegripligheter jag gillar: yngste sonen Uffe är inte vampyr utan varulv. Är han adopterad? Hur hänger det ihop? Kommer man nånsin få svar? Transsylvanien verkar både vara tomt på folk, men det finns fortfarande en massa monster där, plus pappa Rysbergs farbror, den otäcke greve Dracula. Vad lever han på?
Andra roliga grejor: Mamman har gått på monsterskola. Vad lär man sig där? Skvallerjournalisten Frankensteiners fotograf heter såklart Igor. Uffe, varulven är inte så smart, men väldigt glad, som en hund.
Det känns som att manusförfattarna (Fredde Granberg och Thomas Claesson står för både manus och regi) skapat en monstervärld som de verkligen gillar och sen gått bananas inuti den, på ett sätt som man liksom bara får om man skriver barnprogram. Både Markoolio och Petra Mede verkar ha väldigt roligt i sina roller. Det känns stundtals som en familjen Addams på svenska. Jag tror att barnen kommer älska det här. Deras föräldrar också. Själv är jag redan såld.
Familjen Rysberg har premiär på Barnkanalen i kväll kl 19:05.