Vad är poängen med kortfilmer? Verkligen, tänk efter nu. Ni får kalla mig grund och töntig hur mycket ni vill, jag tycker de är smulor, småpotatis, indieonani – bara skuggor av riktiga filmer och tv-serier.
Men med svenska sci fi-kortfilmen State Zero är det annorlunda. Skälet är delvis att den utspelar sig i vårt alldeles egna Stockholm i en nära framtid. Huvudstaden är minst sagt sjavig, all normalitet är borta, det ligger en matta av ogräs i Slottsbacken, Globen är punkterad av ett stort hål och illavarslande skyltar varnar överallt för faran med att befinna sig här.
Se filmen och pausa för att kunna avkoda var varje scen utspelar sig. Varje gång fattar man efter någon sekund och ett igenkänningspirr sprider sig i maggropen.
Redan här vill man pausa och girigt ta in varje tablå. Den apokalypsskildring jag alltid återkommer till är de första minuterna av I Am Legend där Will Smith susar runt på ett förvildat Manhattan med jaktgeväret hängande ut genom bilfönstret. Precis så spännande känns de här bilderna. De är för många för att beskriva i detalj, mitt råd är helt enkelt att se filmen och pausa för att kunna avkoda var varje scen utspelar sig. Varje gång fattar man efter någon sekund och ett igenkänningspirr sprider sig i maggropen.
Förförståelse: Innan ni ser filmen bör ni veta att soldaterna vi följer just flyger in i en farlig zon (Johanneshov!) för att undersöka varför ett kommunikationsrelä plötsligt har slutat sända. Ett rutinuppdrag, men vi anar oråd …
Filmen är skriven och regisserad av Andrée Wallin som annars jobbar med concept art för reklamfilm och film (Oblivion, Godzilla och årets Star Wars-film). Specialeffekterna görs av Bläck.
Manus och regi är helt okej, skådisinsatserna likaså (interiörscenerna är inspelade i London med en internationell cast) och musiken är perfekt men ljudsättning och klippning är lite för otajta för att leverera en helt proper actionsmocka.
Men det är oviktigt, för premissen och de feta miljöerna gör att vi vill se mer.
State Zero finns också att se på filmens hemsida.