Innehåller spoilers för Game of Thrones, säsong 5, avsnitt 1, The Wars to Come.
Äntligen! Vi har väntat så sjuuukt länge för detta, och nu är det äntligen igång! Och första avsnittet av Game of Thrones är som vanligt i seriens anda, ett helt vanligt avsnitt. Vi får i lugn och ro bekanta oss med några av våra favoritpersoner, och i ett rätt så lunkande tempo se vad de hållit på med sedan vi lämnade dem åt sina öden för ett år sedan. Jag har inte legat på latsidan – om du mot förmodan har missat mina matiga recaps av de tidigare säsongerna, eller kanske till och med mina recaps av förra säsongens avsnitt, så hittar du alla här.
När det gäller Littlefinger så kan man i alla fall lita på att han har en plan. Han är lite som Westeros svar på Charles Ingvar »Sickan« Jönsson.
Läget i Westeros är som följer: Stannis Baratheon har besegrat vildlingarna och deras kung Mance Ryder. Han har satt upp hov i Castle Black. Resten av hela världen ba: no fucks given. Tommen är ny kung i Westeros och gifter sig snart med Margaery Tyrell, till Cerseis stora förtret. Tyrion är på flykt undan rättvisan, efter att ha blivit utsläppt från fängelset av Varys och sin storebror. Han passar på att döda sin far innan han instängd i en låda fraktas över havet mot Pentos. Annars är det väl… fred i världen just nu. Inga arméer står och väntar på slagfälten. Ett bedrägligt lugnt vilar över Westeros… Men bakom kulisserna finns ingen fred. Häng med så går vi igenom plats för plats och kollar vad alla har för sig!
Kings Landing
Avsnittet börjar med svad jag tror är Game of Thrones första flashback. En ung Cersei Lannister tar sig ut i skogen för att bli spådd av en häxa. Hon får en klassisk sagoprofetia: Hon ska bli drottning, men bara för en kort tid, sedan kommer en yngre och vackrare drottning och tar hennes plats. Hennes barn kommer vara tre och »gold will be their crown, gold – their shrouds«. Hennes reaktion mot Margaery är än mer förståelig nu. Hon har vetat hela tiden att hon kommer bli ersatt. Och mitt framför sina ögon kommer hon se Margaery snärja den godtrogne och snälle Tommen. Men Cersei är inte den som ger upp! Vi kan nog vara lugna i att hon snart kommer dra igång intrigtåget!
Jaime är bara med en kort sekund i början av avsnittet. Han blir lusläst av Cersei som skyldig till pappans död. Det är nu minst sagt en frostig relation mellan syskonen. Min teori för säsong 5 och Jaimes ark: Ett sökande efter vem han är. En barnamördande douchebag eller en fin kille innerst inne? Stay tuned!
Lancel Lannister, kusin till Tyrion, Cersei och Jaime, har tidigare varit med i säsong ett, där han är kung Roberts väpnare, och senare i säsong tre, där han är Cerseis älskare. Men nu har Lancel kastat den röda sammeten för säckväven och blivit religiös fanatiker. Han ber Cersei om ursäkt för att han förlett henne till att begå »onaturliga relationer«. Hennes hånleende fick mig att skratta högt.
Är det nån som förstår varför homosexualitet är nåt fult i Westeros? Det känns så slentriant att man slänger in homofobi bara för att det är fantasy? Älskar att det mer toleranta södern har mer uppluckrade moraliska normer. Men en plantering läggs i allafall med Loras Tyrell i säng med Oliver, Littlefingers hantlangare. Älskar kontrasten med Margaerys obrydda inklampande i deras sexakt och hennes oskuldsfulla yttre persona.
Vid Muren
Jon verkar ha funnit sig till rätta i Castle Black – men hur hanterar man Stannis? Är han kung eller inte? Och vad vill han? Han försöker övertala Mance Ryder (på Stannis uppmaning) att böja knä för Stannis, för att slippa bli bränd på bål. Stannis vill ha vildlingarna i sin armé för att ta norden. Jon ställs inför ett dilemma där han erbjuds vad han alltid velat ha – efternamnet Stark, och en plats som Stannis undersåte, med säte i Winterfell. Man kan ju förstå att Jon tvekar i sin ed. Herre över Winterfell? Och vara en Stark, vägt mot den eviga kylan i Castle Black?
Och Melisendre har bestämt sig för att slå sina klor i Jon. »Are you a virgin?« »No.« »Good.« Vad är det hon planerar? Och är hennes intresse i honom en indikator på att hon vet något om hans ursprung?
Mance Ryder blir bränd på bål. Cieran Hínds som spelar honom, spelar på rädslan för döden på ett sånt fint sätt, vilket gör det ännu mer hjärtkrossande att han vägrar lägga sig för Stannis. Det är så uppenbart hur rädd han är, men hur han ändå lakoniskt säger sina sista ord till Stannis: »Good luck with the wars to come.«. Bränn-scenen är väldigt obehaglig. Tidigare har de inte riktigt visat dem (Melisandre har ju bränt folk på bål tidigare) så detaljerat och ingående.
Någonstans i Westeros
Sansa (och Littlefinger) ger sig ut på en resa. De dumpar Robin Arryn hos en allierad för att han ska tränas till att att bli en man. Sansa fortfarande i klorna på Littlefinger som är så jäkla övertygande hela tiden, men var är de på väg? När det gäller Littlefinger så kan man i alla fall lita på att han har en plan. Han är lite som Westeros svar på Charles Ingvar »Sickan« Jönsson.
Brienne och Podrick campar i vildmarken. Brienne skäller mest på Podrick, som ändå förhåller sig på gott humör. Det här ser ut att utveckla sig till en berättelse om vänskap, lite som en en fantasybuddycoproadmovie (smaka på det ordet!). Mest för att vi saknar Arya och The Hound, så känns det som en av de finaste relationerna i Westeros just nu. Kan de inte alltid vara på väg? Det lustiga är att jag minns deras passager i boken som en enda stor gäspning, och nåt jag övervägde att hoppa över.
På andra sidan havet
Tyrion i en liten låda, drickandes vin i sin alldeles egna lilla bubbla av självömkan. Var det bara jag som tänkte på hur sjutton han uträttade sina behov i den där lilla lådan? Som tur är får vi reda på hur han har gjort med sin avföring – klämt ut korvarna genom lufthålen så att Varys kan kasta dem i havet. Långt är fallet för de på höga hästar! Självömkans-vm händer i alla fall. Och att kräkas upp rödvin för att sedan genast dricka mer, gav mig fylleångest från ett avlägset tonårskaos. Det ska nog gå bra det här, Tyrion.
Daenerys erfar att det är sjukt svårt att vara drottning. Alla beter sig ju tvärtemot vad man vill! Plus att de läskiga drakarna inte gillar henne längre – man fattar väl att de är lite sura där nere i mörkret? Samtidigt pågår Mereens egna lilla version av V för Vendetta i Mereen. Guldmaskbeklädda hämnare som kämpar mot ockupationen (och som vi får anta, slaveriets återinförande).
Så schackpjäserna är uppställda. Låt resten av säsongen hända! Nu väntar vi bara på avstegen från böckerna, och ifall vi blaserade bokläsare kommer få lika mycket chockreaktioner som de som inte läst? Jag ser fram emot det!
… och är det bara jag som lätt skulle kolla på prequel-spinoffen Young Cersei?