Efter förra veckans resultat konstaterade jag 1) att Sverige suger då Kristin Amparos fantastiska ballad inte gick till final och 2) att jag aldrig sedan Loreens första framträdande av Euphoria 2012 har varit så säker på att någon ska ta hem hela finalen som jag är med Jon Henrik Fjällgren. Det mesta talar för honom: han har redan en fanbase, han gör något unikt i sammanhanget, hans låt är jävligt catchy, han är likeable både bland kids och bland äldre. Och han skulle funka riktigt bra i Eurovision Song Contest.
Nu en vecka senare, när jag har hört de sista bidragen, är jag inte fullt lika säker. För Måns Zelmerlöw har förvisso ingen monsterlåt (även om den växer på en), men däremot ett monsterframträdande. Hans snygga lek med videoprojektioner är det där nya och coola som vi alla vill se i det här sammanhanget. Som med Loreens snödans och som med Danny Saucedos rymddräkter. Men Måns nackdel är att låten inte känns klockren och att hans likeability-faktor inte är lika hög som Jon Henrik Fjällgrens. Men damn it, han är ett überproffs så vad som helst kan hända...
1. Midnight Boy: Don’t Say No
Betyg: 3
Äntligen lite homoerotica anno 1984! Det är kvinnor i kroppsstrumpor som låtsas vara skyltdockor, barbröstade män som ålar på scenen och så Midnight Boy själv som tydligen är mest känd för att ha näckat på stan en gång. Det är på gränsen mellan cheesy och coolt, too much och not enough. Det Modern Talking-light och jag diggar det, men tror att det är hopplöst chanslöst.
2. Caroline Wennergren: Black Swan
Betyg: 3
Jag diggade Caroline Wennergrens röst redan när hon kom tvåa i Sikta mot stjärnorna som Ella Fitzgerald för 13 (!) år sedan. Här gör hon en dramatisk Amanda Jenssen-möter-Bond-möter-storband-karamell som är ganska cool. Och hon har en fin karisma och bidraget känns unikt i årets tävling. Ingen aning om folk kommer digga detta, men jag tror att det räcker till Andra chansen.
3. JRT: Building It Up
Betyg: 2
Jag hejade på JTR i The X Factor Australia 2013 där de kändes som en hyfsat frisk pojkbandsfläkt, men tyvärr ställer de upp här med en icke-låt, det vill säga noll originella delar och inte ens en minnesvärd hook. De väger upp det med bra pojkbandscharm, och om Oscar Zia bara på charm kunde gå vidare med en skitlåt förra året, så kan väl även de här grabbarna också kunna göra det.
4. Hasse Andersson: Guld och gröna skogar
Betyg: 1
Åh, jisses. Tydligen har denna låt försökt komma med år efter år, och dessutom kommit ut på japanska, så varför den får vara med nu vette fan. Men visst, det är bredbent och öppenarmad countrydansbandschlager på skitgrov skånska. Kvinnabösken bjuder på blommiga sommarklänningar, dansbandsromantik och björkar. Det är så soligt och käckt att jag vill spy, men så pass trallvänligt att det troligtvis kommer funka hyfsat.
5. Dinah Nah: Make Me (La La La)
Betyg: 2
Det här är den värsta sortens gym-EDM, sådan där musik som sätts på i slutet av ett träningspass när en bara vill falla ihop men som får en att kräma ut det där allra sista. Det är hårt dansant med lite September-vibbar, men med en lite för svag refräng och en för tråkig, om än rosahårig, sångerska. Det blir i slutändan alldeles för anonymt.
6. Annika Herlitz: Ett andetag
Betyg: 0
Det här är en sådan Disney-överdos att det nästan är en Partaj-sketch. Det är så jävla smörigt att jag undrar hur Annika Herltiz står på benen. Att hon sjöng svenska versionen av Let it Go från Frozen förvånar nog ingen och kanske tar bara den meriten henne till final. Men fan er om den gör det när Kristin Amparos urtjusiga ballad inte gjorde det förra veckan. Ta ur vaxet ur öronen, people. Och blocka appen för era barn.
7. Måns Zelmerlöw: Heroes
Betyg: 3
För att vara ärlig har jag aldrig varit Måns största fan då hans lillgubbiga präktiga image inte varit min grej. Sedan när han hasplade ur sig besynnerliga homofoba saker på fyllan hos Plura så blev han inte direkt mer poppis hos mig. Men jag måste här surrender för det faktum att han gör ett skitsnyggt nummer där han interagerar med en liten streckgubbe och olika effekter på en videoskärm. Det är så mycket snyggare än Charlotte Perrellis misslyckade skärmförsök 2012. Det är nästan så pass snyggt att jag glömmer att denna moody David Guetta-rip off inte är så mycket mer än en average radiohit. Den saknar den där riktiga killerrefrängen vilket gör själva låten lite för lättglömd. Men såklart kommer den att gå till final och väl där är Skånepojken nog den enda som kan klå hunkjojken.
Så vem går vidare?
Till final: Måns Zelmerlöw och Annika Herlitz.
Till Andra chansen: Caroline Wennergren och JTR.