Under 15 år, mellan 1991 och 2006, utredde kriminalkommissarien Jane Tennison svårlösta och tragiska brottsfall i sju omgångar av den brittiska kriminalserien Prime Suspect. Tv-serien var banbrytande med sin realistiska och råa ton, ovanliga huvudkaraktär och vann snabbt både publik och priser. Seriens styrka var och är att den går på djupet i det mörkaste mörka både hos enskilda karaktärer och det samhälle den skildrar. Vare sig det handlade om sexualbrott, rasism, gängvåld eller papperslösa flyktingar så satte den också fingret i sin samtids mänskliga och politiska sår.
I centrum för Prime Suspects storhet står en lysande Helen Mirren. Hennes gestaltning av Jane Tennison gjorde henne till en sorts feministikon världen över. Mycket på grund av att en liknande kvinnokaraktär aldrig hade sett på tv tidigare. Det hade visserligen funnits tv-serier med en kvinnlig poliskommissarie i huvudrollen tidigare, till exempel brittiska Juliet Bravo och amerikanska Cagney & Lacey, men Prime Suspect fick ett helt annat genomslag.
Helen Mirren hade innan inspelningen fått rådet av seriens skapare Lynda La Plante att aldrig låta Jane Tennison le på »typiskt kvinnligt manér«. Hon skulle inte heller gråta inför andra och aldrig stå med korsade armar då det signalerar svaghet. Fram trädde en tuff och arrogant karaktär som var en briljant polis, men även självisk, självupptagen och svår att jobba med. En kvinna som tvingades kämpa mot den sexism som genomsyrade hela det brittiska polisväsendet i början 1990-talet. Ingen tv-serie har bättre skildrat vilka uppoffringar det krävs för en kvinna att slå sig fram i en mansvärld.
Prime Suspect borde ses för att den är en fantastiskt spännande och välgjord kriminalserie, men också för att se hur en så komplex och intressant rollgestalt som Jane Tennison utvecklas, och åldras, under 15 års tid.
Se Prime Suspect här: http://nflx.it/1b6yL8B