Peter Söderlund är klädd i sin högtidsuniform. Framför honom står ett brudpar – även de uppklädda i universumets finaste kläder – och byter ringar ringar graverade med Star Trek-symboler under vigseln som är arrangerad till punkt och pricka utifrån Star Trek Marriage Manual.
Alice Bah Kuhnke ägnade stora delar av nobelmiddagen åt att diskutera Star Trek. »Har folk samma fördomar om ett jaktlag? Det fungerar på samma sätt här som där, vi förenas i ett intresse.«
Som ordförande i Stockholm Trekkers fick Peter förtroendet att vara vigselförättare. Det var ett par år sedan cermonin ägde rum och är en av de historier som går att berätta om hur människor förenats i sitt intresse och träffats genom Stockholm Trekkers, föreningen han startade den 20 februari 1997.
»Det roligaste är att par som träffats sedan kommer tillbaka med sina barn, som också de är med och tittar på avsnitt«, berättar en av medlemmarna, Eva Friberg.
»Tro det eller ej, men det är väldigt socialt«, fortsätter Kristoffer Ström.
För det är väl det som är bilden av science fiction-fans i allmänhet och kanske Star Trek-fans i synnerhet – att de är asociala enstöringar som är insnöade på sin grej och hellre nöter Klingon-lexikon i en dåligt ventilerad källare än socialiserar i dagsljus.
»Jag vet inte om folk har samma fördomar om ett jaktlag«, säger Ricki Giorgi. »Men jag tror att det fungerar på precis samma sätt här som där, vi förenas i ett intresse. Om man lyfter bort jakten från ett jaktlag är det nödvändigtvis inte så att alla har särskilt mycket gemensamt. Så är det även för oss. Vi har inte tre ben eller fyra ögon, vi gillar Star Trek. Och de flesta av oss har bara två ben.«
»Det finns en öppenhet och acceptans här, precis som i Star Trek.«
Ett trettiotal har samlats en lördag i Skarpnäcks kulturhus. En gång i månaden träffas trekkers här i filmsalen och ser avsnitt efter olika teman under tolv timmar. Denna gång står »Extreme Engineering« på schemat, där extra fokus ligger på tekniska lösningar och rollfigurer i röda tröjor (ingenjörerna, i övrigt mest kända som universumets Sean Bean-figurer då de alltid dör). Lokalen är noggrant pyntad med Star Trek-attrialjer: vid ingången står en pappfigur av Spock i naturlig storlek, det går att köpa både Vulcan- och Klingon-frallor i fikahörnan och de flesta av medlemmarna är klädda i uniformer. Det är spritt bland demografin – yngre och äldre, kvinnor och män, olika nationaliteter finns alla på plats. Det tycks med andra ord inte finns särskilt många gemensamma nämnare dem emellan om Star Trek lyfts bort ur ekvationen.
»Å andra sidan, har inte 90 procent av oss blivit mobbade?« frågar Eva Friberg.
»Jag tycker inte att man kan förenkla det så«, svarar Ricki Giorgi.
»Men det finns en öppenhet och acceptans här, precis som i Star Trek«, säger Leia Vernby.
Två avsnitt har precis visats – Contagion från The Next Generation och Babel från Deep Space 9 – och de har nu samlats framför duken där de står och pratar med varandra . Det är inte nödvändigtvis om vad de precis sett, alla har givetvis sett avsnitten tidigare. De ser det mer som en chans att prata om allt möjligt. Som att Jamie i Deep Space 9 är väldigt cool eller att det kanske är dags att sluta röka.
»Men sedan så är alla väldigt enthusiastiska, det är väl därför man letar sig till en förening och inte bara sitter hemma och tittar«, säger Leia Vernby.
Sedan han lackade ur på den svenska textningen av filmen First Contact 1996 har han suttit med och översatt alla Star Trek-produktioner.
Det finns ett antal Star Trek-föreningar i Sverige, bland dem Trekkers i södra Sverige, Östgötatrekkers och så Stockholm Trekkers – på så vis tar de diskussionerna utanför internetforumen.
Under medlemsvisningarna sitter ordförande Peter i första hand uppe i maskinrummet. Som föreningens kapten styr han visningen av avsnitten därifrån. Han har dessutom blivit hela Sveriges Star Trek-professor, när en ny film har premiär besöker han morgonsoffor och sedan han lackade ur på den svenska textningen av filmen First Contact 1996 har han suttit med och översatt alla Star Trek-produktioner till svenska.
»Jag skrattade i två timmar efter att ha sett den filmen, det var verkligen katastrof med översättningar som ’strålpistol’. Så jag ringde upp den svenska distributören med förslaget att vi kunde hjälpa till att göra en ny textning.«
Till vardags jobbar han som officer inom försvaret och ser inte sitt intresse som mer dramatiskt än att han byter till en annan uniform när han kommer hem från jobbet – och vid något tillfälle har Star Trek-uniformen även varit på under arbetstid.
När en ny film har biopremiär samlas de och går ut och ser den och äter middag tillsammans och de har blivit en kompisgäng, som tidigare aldrig möts.
För i stunder när samhället i sig dras med dystopiska inslag, är det inte då det är viktigare än någonsin att blicka mot vad som är möjligt?
»Det är jättetrevligt, det har vi föreningen helt och hållet att tacka för. Sedan har det gått överstyr och kanske blivit för mycket för några. Det har varit starka viljor som tycker att man ska göra saker si och så. Det har vara konstiga saker som de vill att vi ska göra, när det sedan har sagts ifrån har det blivit lite dålig stämning.«
Sverige är ett av de länder där Star Trek aldrig riktigt fått ett brett genomslag, mycket på grund av strulig lansering när det begav sig. Men med J.J. Abrams reboot av Star Trek har den bredare förståelsen ökat för hela kulturen.
Alice Bah Kuhnke ägnade stora delar av nobelmiddagen åt att diskutera Star Trek med sin bordspartner, pristagaren i medicin 2006, Craig Mello, berättade hon i SVT:s sändning. Och bland medlemmarna i Stockholm Trekkers finns både komiker och en schlagerartist som Nanne Grönwall.
Sedan Gene Roddenberry skapade Star Trek på 1960-talet har det funnits en positiv syn på vad människan kan åstadkomma.
Majoriteten av utbudet av Science Fiction som nått en bredare publik under de senaste åren har ett dystopiskt tema; jorden är på väg att gå under, tekniken förgör oss systematiskt, mer eller mindre otäcka epidemier sprider sig och utomjordingar har bara en sak i sitt raygun-sikte – de vill ha död på oss alla. Tydliga sätt att behandla ämnen som finanskris, rasism och högst verkliga virus. Men Star Trek har alltid handlat om något annat. Det är ett universum som sedan starten har blickat framåt.
»Jag har varit långtidssjukskriven...« berättar Bertil Karlberg samtidigt som han viker ihop en pizzakartong och slänger resterna av middagen han ätit under visningen. »Det kanske är en bidragande anledning till att jag har gått in så mycket i Star Trek den senaste tiden och att det har blivit så viktigt för mig.«
Tanken bakom Star Trek var väldigt enkel: så här, så ska man kunna göra i framtiden.
Det blir en portal till utopisk eskapism. Sedan Gene Roddenberry skapade Star Trek på 60-talet har det funnits en positiv syn på vad människan kan åstadkomma – både vad gäller teknologiska lösningar och hur vi fungerar omkring varandra, alltid rotat i verkligheten med science ficition som strössel på toppen. För Bertil som varit med i klubben sedan slutet av 1990-talet är det en viktig orsak till att intresset för världen aldrig slocknar och att fenomenet puttrar på.
»Det är dessa intressanta teman som det går att analysera och tänka mycket kring, vilket jag gillar«, säger Bertil Karlberg. »Det finns både politiska aktivister och forskare som berättat hur de har hämtat sin inspiration från Star Trek och den världsbild som förmedlas.«
Det Ricky Giorgi berättade om att det inte går att dra alla Star Trek-fans över en och samma kam verkar stämma – jag möter under hela dagen inte på någon med fyra ögon. Men budskapet som universumet för med sig verkar väl rotat, i det lilla, i föreningen. För i stunder när samhället i sig dras med dystopiska inslag, är det inte då det är viktigare än någonsin att blicka mot vad som är möjligt?
»Gene Roddenberry ville att framtiden skulle vara bra! Röd, vit, svart, gul, blå – oavsett kulturell bakgrund ska man kunna jobba tillsammans. Tanken var väldigt enkel: så här, så ska man kunna göra i framtiden«, säger Peter Söderlund.
Bli medlem?
Är du intresserad av att gå med i Stockholm Trekkers? Då måste du först klara ett kunskapsstest! Det består av tre enkla frågor och används för att säkerställa att de som går med verkligen vet vad ger sig in i för förening. Följande tre frågor har använts för nya medlemmar, klarar du dessa? Då kan det vara något för dig.
- Vad heter kaptenen i originalserien?
- Vilken motor används för att kunna färdas snabbare än ljusets hastighet?
- Vad heter skeppet i Next Generation?