Innehåller spoilers för Girls säsong 3, avsnitt 1 och 2.
Det är tydligt hur pjäserna direkt ställs upp i något slags utgångsläge i säsongens första avsnitt av Girls. I ett snabbt kollage får vi ögonblicksbilden klar. Hannah lever i fungerande tvåsamhet, Marnie i ickefungerande ensamhet. Shosh är under någon hunk, Jessa är bara under ytan.
Det känns därmed även lite som att vi anlänt till bizarro world. En plats där saker hamnat upp och ner. För det känns nästan skevt att Hannah är så stabil. Mår så bra. När hon träffar John Cameron Mitchell (kommer aldrig lära mig vad hans karaktär heter) och de snackar om att runka ut njurstenar ur en judisk mans penis är det inte bara roligt. Det är även något slags symbol för Hannahs lika kreativa som existentiella utveckling.
Jag har nog aldrig insett tidigare att Shoshanna och Hannah har bättre kemi än någon annan konstellation i serien.
Det enda som verkar vara sig likt är att det enda som debatteras i amerikanska kulturblaskor är Lena Dunhams nakenhet. Jag antar att det fortfarande anses som orimligt att hon är naken, även om det är i en scen där hon har sex. Med sin pojkvän. Det börjar kännas otroligt tröttsamt, speciellt när det i de två första avsnitten av serien handlar om mindre än två minuter blottad hud.
Marnie lär onekligen bli den här säsongens osäkra kort. Det har hon nästan alltid varit men i och med att Charlie skrivits ut (och tacksamma är vi väl alla för det) ur serien saknar hon liksom kompass. Som att det inte längre finns någon riktning att ta vägen i. Utom i famnen på sin rätt vedervärdiga mamma. Jag tror ändå det kan båda gott. Att det lite borgar för en karaktärsutveckling där Marnie äntligen börjar deala lite med sig själv på ett sätt som inte involverar lustiga konstdouchar.
Säsongens andra avsnitt, som alltså sändes back-to-back med det första, är nog första gången Girls verkligen känns som renodlad mumblecore. Kanske allra mest under Adams lilla utbrott till hajkinitiativ. Jag tycker om det. Att de avsnitt som regisseras av Lena Dunham nästan antar formen av små ihärdiga kortfilmer. Speciellt när det föder scener som den mellan Hannah och Shosh vid godisautomaten. Den är lika fin som en större insikt i Shoshannas karaktär än nästan någonsin. Jag har nog aldrig insett att hon och Hannah har bättre kemi än någon annan konstellation i serien.
Jessa är fortfarande osympatiskt utan att det varken skaver eller är roligt. Det kunde inte ens Orange is the New Black-stjärnskottet Danielle Brooks råda bot på.
Det är även tydligt att Adam ska ges något slags upprättelse. Efter att rättmätigt ha förnedrats i början av första avsnittet genom mötet med sitt ex, tjejen han mer eller mindre våldtog förra säsongen, och hennes kompis handlar nämligen det mesta om att bygga Adam. Han har blivit förstående, tar hand om Hannah, kallar henne sin bästa vän. När han säger att hon inte kan förändra honom är det som att han själv vet att han ljuger. Det lär bli en röd tråd säsongen igenom. Kanske med ett Adam-format hål i väggen på han och Hannahs nya fina lägenhet. Om det kommer fler spontana Stones-citat känns det nästan som en rimlig utveckling.
Tänkte ni också på att…
... Amy Schumer, föga förvånande, skulle kunna ställa upp i OS i grenen »onda ögat«?
... Jessas gruppterapi leddes av en korsning mellan Peter Sarsgaard och John Malkovich?
... Hannah sa repliken »I’m not doing this for my health« i både första och andra avsnittet?
... Man inte fick några vettiga träffar om man googlade ”Ryan Phillippe autobiography?
... Richard E Grants karaktär teoretiskt sett skulle kunna föreställa Jessas egen pappa i form av ett hallucinerat fantasifoster och att den teorin blev otroligt obehaglig när han tog Jessa på brösten?
... Att Kim Gordon, lika föga förvånande som Amy Schumers onda öga, hade viss fallenhet för att spela missbrukare?
Girls säsong 3 sänds på HBO Nordic och C More med ett dygns förskjutning.