Talangtävlingar handlar om att berätta både sin musikaliska och sin personliga berättelse. Det har jag tjatat om tusen gånger förut. Den musikaliska berättelsen är den som berättar vilken sorts artist deltagaren vill vara. Den personliga berättelsen är den som ska göra att publiken lär känna deltagaren och förhoppningsvis engagera sig i den. Dessa berättelser ska helst visa på utveckling. Att vi som tittare ser hur en stjärna föds framför våra ögon. Det gör att vi vill heja fram, och rösta på den, ända in i mål. Att från start vara en fullfjädrad artist är faktiskt ingen fördel.
Det är där The X Factor UK är just nu. Andrea Faustini har sedan dag ett varit den tveklöst mest imponerande deltagaren och hans artist-id är tydligt och klart. Det gör att han har en väldigt hög lägstanivå, men att han visar på väldigt lite utveckling. Han kan ju liksom inte sjunga ännu bättre än vad han redan gör. Och även om han verkligen borde göra mindre förväntade låtval,så gör han i grunden den grandiosa soulgospelpop som han borde göra. Hans största rival i tävlingen, Fleur East, har den komplett motsatta situationen. Hon var inte särskilt märkvärdig i början och hennes röst är egentligen ganska medioker. Men hon har utvecklats som fan och växt till en riktig utmanare om segern. Hon är skolexemplet på när den musikaliska och personliga berättelsen berättas väl. Jag tror mer och mer på att hon kommer att vinna.
The Voice USA
DaNica Shirey: Creep
De funkiga musikaliska uppdateringen är ett enda stort fail och går emot hela låtens attityd. Men DaNica sjunger skiten ur den ändå.
Luke Wade: Thinking Out Loud
Trots strul och missar så tror jag fortfarande att Luke kommer att vinna. Han är urtypen, man med soulig röst som kan sjunga allt. Och han är bra.
Matt McAndrew: Take Me to Church
Matt är en av mina favoriter och det är smart att ta Hoziers hit. Han har den här ruffiga nörd-looken och det gör honom spännande. En mainstream indieartist.
Anita Antoinette: Redemption Song
Förväntat låtval, men hon gör det så bra att jag skiter i det. Hon bottnar i låten och därför går den 'ända in.
Jessie Pitts: Don’t You Worry Child
Sugar Joans: Take Me to the River
The X Factor UK
7. Only The Young: Something About the Way You Look Tonight
Jag fattar fortfarande ingenting. Det låter så jävla passé. Vill 20-åringar göra sådan här musik for real? Dessutom sjunger de ganska illa igen.
6. Stereo Kicks: Don't Let the Sun Go Down on Me
Jag är så trött på den här pojkkören. De är varken särskilt snygga eller välsjungande, utan mest totalt meningslösa. What's the point med detta? Döda detta åttahövdade monster.
5. Ben Haenow: I Will Always Love You
Ben slaktar Dolly Partons klassiker (och Whitneys). Tanken är kanske god att göra den rockigare då den har gjorts en miljon gånger förut, men mest blottar den vilken entonig röst Ben har. Dessutom sjunger han ganska surt.
4. Stevi Ritchie: I'm Still Standing
Eh, what the fuck? Sjukaste framträdandet i showen någonsin? Mycket möjligt. Och i love it! Stevi sjunger som en kratta, men damn it, det är kul! Och kul är bättre än den tråkiga skit som de två grupperna gör eller söndermanglandet av en klassiker som Ben gör.
3. Andrea Faustini: I Have Nothing
Ja, det är jävligt förväntat och därför tråkigt. Det är uppenbart att han kör Sam Bailey-taktiken att köra det safe men jävligt bra. Det här var inte hans mest minnesvärda framträdande, det var lite vingligt och i otakt på något sätt, men hans lägstanivå är väldigt hög.
2. Lauren Platt: How Will I Know
Jag tyckte om när hon gjorde den i början av säsongen och jag gillar den även nu. Hennes ton låter så klockren i den. Dock måste kolla in Fleur när det gäller att röra sig på scen. Lite väl valpigt fortfarande.
1. Fleur East: I'm Every Woman
Perfekt låt för Fleur och hennes egentligen lite begränsade röst. Återigen är det ett smart val då hon låter helt klockren. Jag vill att det blir Fleur vs Andrea i finalen. Tveklöst så.
De åkte ut:
Only The Young
Jay James