Jag vill minnas en viss kluvenhet efter att första gången ha sett den Kickstarter-finansierade, konspiratoriska dokumentären Room 237 av Rodney Ascher (bilden), om dolda budskap i Stanley Kubricks The Shining. Visst var den underhållande, men jag gick inte på teorierna den presenterade – och då förlorar den här typen av dokumentär en del av sitt värde.
Efter att nu ha sett om filmen tycker jag tvärtom att det är det osannolika i teorierna som gör filmen riktigt sevärd. Jag menar, The Shining handlar inte om förintelsen av Amerikas urinvånare, ej heller är det ett bevis på att Kubrick var inblandad i fejkade månlandningar. inte ens den frestande teorin om att The Shining helt enkelt handlar om sexdemoner med smak för människor kryper under löjets radar. Trams, helt enkelt. För mig i alla fall. Men inte för de besatta: konspirationisterna.
Jag speglar mig i deras knäppheter och ler förskräckt. Jag är ju också insnöad. En gång köpte jag en Apornas planet-poster för 2 000 kronor. Och den var ful!
Det är lätt att bara kalla dem tokiga, men samtidigt älskar jag deras ogenomträngliga excentricitet med vilken de förgyllt så många dokumentärfilmer, som American Movie, Cinemania eller den helt fantastiska Rewind This! om VHS-eran och dess slaviska följe. Kanske för att jag känner igen mig i deras passion. Jag speglar mig i deras knäppheter och ler förskräckt. Jag är ju också insnöad. En gång köpte jag en Apornas planet-poster för 2 000 kronor. Och den var ful!
Det finns så otroligt mycket som lockar med den här typen av »nörderi«, men vad som lockar nördarna själva är mer intressant. Handlar det om sanningen? Till en viss del kanske, men mest av allt gemenskap och bekräftelse. En jakt som lätt kan leda till vansinne. Frågan är om inte intervjupersonerna i Room 237 passerat gränsen. Vi får aldrig se dem, bara höra deras röster. Ett fantasieggande grepp som inledningsvis ger illusionen av mystik. Så är det alltså inte, men visst vill man se hur de ser ut. Har de skägg, vita tänder, krulligt hår längs tinningen och ut över öronen?
Just teoretiserandet kring vad The Shining egentligen handlar om, vilket kom i gång på allvar i och med VHS-spelarens inräde i fulrummet, är inte en besatthet jag förstår, men det gör inte Room 237 sämre. Och det bästa med den är nog att den inte kommer förändra ditt sätt att se på The Shining. Det är och förblir en av världens bästa skräckfilmer och inte en film om Apollo 11.
Just det, ja – håll i er nu: Enligt en av de medverkande i Room 237 bytte Kubrick numret på hotellrummet från 217 (som i Stephen Kings roman) till 237 för att... det nästan är 237 000 miles tlll månen. På rumsnyckeln står det dessutom »Room No 237«. Av dessa bokstäver kan man, med rätt flumnyckel, utläsa orden »moon room«. I rest my case.
Room 237 sänds just nu vid olika tidpunkter på C More Action samt streamas på Filmnet.