Det händer ytterst sällan, men ibland dyker en tv-serie upp som jag förälskar mig i så pass mycket att allt annat bleknar. Precis som vid en riktig förälskelse så försvinner resten av världen och jag får det där löjliga leendet på läpparna som vägrar släppa. Och let’s face it, tv-serier är bättre än människor. De finns alltid där för att trösta en, få en att skratta och hålla en sällskap. Ja, så är det faktiskt, och en av mina allra största tv-förälskelser någonsin är The Comeback; Lisa Kudrows briljanta tv-serie från 2005. I mitt tycke är den inget annat än en modern tv-klassiker och när den kom så var den så före sin tid att det krävdes nio år för HBO att förstå dess storhet och återuppliva den för en andra säsong.
Jag får äntligen återse min älskade Valerie Cherish efter nio långa år och jag struntar i om hon så spenderar åtta avsnitt åt att läsa telefonboken eller åt att odla tomater i sin trädgård.
Nu är den andra säsongen äntligen här och jag förstår de som menar att det finns risker och farhågor när en gammal älskad serie återupplivas. Går det ens att komma i närheten av det manusmässiga mästerverk som den första säsongen av The Comeback var? Spelar det ens någon roll? Så mycket kan gå fel när en återupplivar en serie som efter den lades ner har fått något av en kultstatus. Främst att det hela riskerar svärta ner minnet av vad som gjorde serien så bra från början. En rättmätig fråga är: kommer magin att finnas kvar?
Mitt svar är: skit samma. Jag bryr mig inte om det. Jag bryr mig inte heller om vad andra kritiker tycker. Jag får äntligen återse min älskade Valerie Cherish efter nio långa år och jag struntar i om hon så spenderar åtta avsnitt åt att läsa telefonboken eller åt att odla tomater i sin trädgård. Så mycket älskar jag serien. Så mycket älskar jag Valerie Cherish. Men även om jag bortser från denna smått förblindande förälskelse så kan jag lätt konstatera att The Comebacks andra säsong verkar bli minst lika smart och välspelad som den första. Under de två avsnitt jag har sett på förhand skrattade jag så mycket att jag nästan började gråta. Och sedan grät jag nästan lite också, för det finns ju så mycket svärta och smärta där under som ständigt bubblar upp till ytan.
När vi återser Valerie Cherish så är det precis där vi började i det allra första avsnittet av The Comeback för nio år sedan: framför hennes »I’m it«-vägg. Den där väggen med alla priser och foton från hennes karriär som ska visa hur mycket hon har åstadkommit, men som egentligen mest visar hennes desperata jakt efter uppmärksamhet. Även denna gång har hon kameror som ska dokumentera hennes liv, men de är inte från en stor tv-kanal, utan är inhyrda studenter som ska hjälpa henne att spela in en egenproducerad pilot till en ny realityserie. Japp, Valerie är lika kåt på strålkastarljuset som förut, och japp, hon gör verkligen allt för att nå dit.
Vilket jävla geni Lisa Kudrow är. Det hon gör med Valerie är inget annat än en masterclass i skådespeleri.
För en serie som så klockrent skildrade realitytevens första stapplande steg så vill de även denna gång försöka säga något om dagens tv-industri. Den manusmässiga lösningen blir att Valerie får nys om att HBO ska filma en ny dramedy kallad Seeing Red, skriven av hennes gamla nemesis Paulie G. En serie som handlar om en drogberoende sitcom-manusförfattare som ständigt fajtas under inspelningen med en äldre rödhårig Valerie-liknande skådis. Såklart lyckas Valerie på något sätt få rollen som påminner om henne själv. Det går bara att föreställa sig det drama som kommer att uppstå när Valerie ska spela en elakt skriven version av sig själv. Det är ett så lysande manusgrepp att jag saknar ord.
Ja, jag tycker verkligen att de två första avsnitten av den nya säsongen är helt fantastiska. Att få återse gamla favoriter som Mickey (spelad till perfektion av Robert Michael Morris), Jane (»Spider eyes«!) och Juna (Malin Åkerman har aldrig varit bättre än i denna roll) gör mig nästan rörd. Och Lisa Kudrow och medskaparen Michael Patrick King har verkligen hittat en ny väg in i Valeries värld som både känns oväntad och fullständigt självklar. Det känns inte som att det har gått nio år sedan sist. Magin finns fortfarande där.
Främst beror det på Lisa Kudrow. Vilket jävla geni hon är. Det hon gör med Valerie är inget annat än en masterclass i skådespeleri. Hur hon låter ana smärtan i Valeries ansikte när hon försöker spinna ännu ett pinsamt ögonblick till något bra. Eller hennes unika komiska tajming när hon på HBO:s kontor låtsas som att hon känner till deras hippa serier: »That Lela Duram« utbrister hon vid Girls-affischen, »Can’t wait to see that!«. Om hon inte vinner en Emmy denna gång kan de lägga ner det där jävla priset.
Det enda frågetecknet jag egentligen har är om detta verkligen blir den sista säsongen. Både HBO och Lisa Kudrow har i intervjuer verkat lämnat dörren öppen för att fortsätta vidare. Allt hänger nog på om serien lyckas skapa den buzz som den aldrig fick under den första säsongen. För HBO är en helt annan tv-kanal i dag än den var då. De låter till exempel Girls fortsätta mer tack vare stort buzz än makalösa tittarsiffror. Så hoppet lever att The Comeback kommer att vara kvar längre. För en förälskad junkie som undertecknad är det typ det bästa som kan hända någonsin.
Valerie Cherish 4-ever!
The Comeback säsong 2 har premiär i kväll på C More kl 20 och på HBO Nordic.