När jag först läste om Atleterna, SVT:s stora nya lördagsunderhållning, kändes konceptet bekant. Är det som Gladiatorerna fast utan gladiatorer? Som Mästarnas mästare fast utan kända deltagare? Eller är det kanske som TV3:s Superstars fast med »vanliga« människor? Ja, det är som en sorts blandning av alla tre på någon vänster. En mixad copycat.
Varför behövs ett Game of Thrones-aktigt soundtrack till sekvensen när programledaren Kajsa Bergqvist anländer i en liten gummibåt? Take it down a notch.
24 atleter har valts ut bland tusentals sökande och ska i par tävla mot varandra i tio grenar under seriens gång fram till att ett par står som slutvinnare och 250 000 kronor rikare. Detta samtidigt som de alla bor och tränar ihop i samma hus. Lika delar tävling som dokusåpa alltså. Lika delar Mästarnas mästare och Superstars, fast utan kända ansikten.
I kväll var det premiär och jag har samlat mina tankar om det första avsnittet:
- Deltagarna har verkligen olika idrottsbakgrund. Allt från triathlon och basket till militär femkamp och »beridet bågskytte«. Den bästa är dock Ida som har poledancing som »idrott«. Det är uppenbart att deltagarna lika mycket har valts ut på grund av att de ägnar sig åt olika sporter som för att de faktiskt är de allra bästa bland de sökande. Fast det kanske är hela poängen att de tillhör olika sporter? Det är högst oklart.
- Det används jävligt dramatisk musik, som sig bör i ett program som detta. Fast här används det även vid märkliga tillfällen. Varför behövs till exempel ett Game of Thrones-aktigt soundtrack till sekvensen när programledaren Kajsa Bergqvist anländer i en liten gummibåt? Take it down a notch.
- Jag gillar att det är partävling i stället för det vanliga killarna mot killarna och tjejerna mot tjejerna. Det skapar både laganda och friktion = bättre tv. Låt oss hoppas att det bränner till på både gott och ont. Som Chris, självtippad vinnare och fullständigt ocharmigt full av sig själv, som dissar nya partnern Malin (som är polis och verkar skitskön) helt utan att veta vad hon går för. Och motsatsen, Simon med tandställningen, som så sött inte kan sluta hylla sin partner Sara. Gissa vilken snubbe en vill heja på? Mer sådant, tack.
Om vi vill se mediokra idrottare göra mediokra resultat i olika idrottsgrenar kan vi lika gärna kolla på Finnkampen.
- Kajsa Bergqvist gör programledardebut och är stabil och hygglig, även om hennes roll är lite oklar. Är hon coach, backstagereporter eller sidekick? För till sitt stöd har hon Richard Olsson som håller i själva tävlingarna och för en gångs skull är hyfsat nedtonad.
- Studion deltagarna utför tävlingarna i ser ut dom en nedsläckt Stadium-butik med mörka golv och väggar och orange ljus. Jag förstår inte riktigt varför de inte är utomhus, då de har spelat in under sommaren. Det känns mest instängt i den märkliga studion. Som om en butiksanställd när som helst ska hoppa fram med träningsskor i rätt storlek.
- Det känns som att de inte har hittat rätt nerv i klippningen än. Första grenen, 60 meter, skulle förvisso inte vara kul att se på 24 gånger i rad, men det gick lite för fort och saknade spänning. Den andra grenen, klättring, var bättre klippt och den sista duellen mellan de två sämsta lagen var ganska spännande. Men klippningen behöver tas upp några rejäla snäpp. Om grunden i programkonceptet är tävlingarna, gör de för fan så kittlande det går.
- Till skillnad från Mästarnas mästare där vi känner till atleterna från början och därför känner åtminstone något för dem så är det uppförsbacke med deltagarna i Atleterna. SVT måste snabbt som fan få oss att bry oss om deltagarna, annars kommer vi att tappa intresset. Och då helst inte på stereotypa sätt som i det första avsnittet där det det görs en grej av att två av de kvinnliga deltagarna är mammor. Vi behöver få riktiga anledningar till att heja på några av lagen. För om vi vill se mediokra idrottare göra mediokra resultat i olika idrottsgrenar kan vi lika gärna kolla på Finnkampen.
- För att summera är det inte ett helt dumt format. Det är ett hyfsat enkelt och förståeligt upplägg. Men så är det ju bara en mix av alla andra idrottstävlingsformat. Men för att folk ska vilja fortsätta glo krävs det att de skruvar upp spänningen och verkligen låter oss lära känna deltagarna så pass mycket att vi bryr oss. Annars är risken att de enda som tycker det hela är kul är deltagarna själva.
Atleterna sänds på lördagar kl 20 på SVT1.